Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXVIII
granskningar och anmälningar.
16
börjar att intaga ett mera framstående rum i afseende på yttre
förhållanden och snart der vinna en betydenhet, som ej blott väcker
hela samtidens förvåning och beundran, utan äfven utvidgar dess
landområden till en förut ej anad vidd, under det att fastare grundvalar
läggas för hela dess inre författning. ’Med denna nya serie af
Ridderskapets och Adelns riksdagsprotokoll inträda vi deremot i det skifte
af vår historia, då den yttre storhetsrolen i det närmaste är utspelad,
de svärdshugg, som länge nog utan tillräcklig besinning utdelats,
blifvit oskadligare och nödvändigheten gör det till en dygd att låta
svärdet gömmas i skidan. På ärofulla strider, glänsande och vinstgifvande
freder, följa tider, då det gäller att kunna göra förlusterna så måttliga
som möjligt. Men om de bilder, hvilka dessa protokoll hafva att
framställa, från denna sida sedda, blifva ganska dystra, och om vi
äfven, då vi vända blicken till landets inre förhållanden, måste med
ovilja se, huru missbruket af en obegränsad konungamakt framkallar
ett till öfverdrift ängsligt kringskärande af konungens myndighet, och
huru de från mångväldet alltid oskiljaktiga partistriderna skapa nya
inre slitningar, lika menliga för landets yttre ära som dess inre
välfärd, så skola vi dock, med ett noga och samvetsgrant aktgifvande på
hvad midt under partiyran utföres, komma till erkännande deraf, att
under den föga tilltalande ytan af den tid, hvilken dessa senare
protokoll hafva att behandla, gömmes mycket godt, som af dem skall
framhållas.
Liksom den sjelf var en partiernas tid, har ingen tid i vår
historia blifvit så partimessigt bedömd, som den s. k. frihetstiden, men
just derföre måste det för hvar och en, hvilken om den samma vill
bilda sig ett sant och sjelfständigt begrepp, vara så mycket mera
glädjande att se det dessa rikhaltiga akter göras lättare tillgängliga;
och hoppas vi, att det ej skall dröja allt för länge, innan de öfriga
ståndens protokoll med tillhörande handlingar på samma sätt befordras
till tryck, och sålunda, liksom ridderskapets och adelns göras mera
åtkomliga, hvilket synes så mycket angelägnare, som dessa stånds
öfverläggningar, ju längre man framgår i tiden, få desto större
betydenhet Ett sådant sjelfständigt studium af urkunderna för denna tid
skall i våra dagar så mycket lättare kunna inledas, som vi nu haft
lyckan att i professor C. G. Malmströms nyss afslutade historiska
arbete: Sveriges politiska historia från K. Carl XII:s död till
statshvälfningen 1112 af denna tid få en totalbild af så erkändt värde och
djup gedigenhet, att en säkrare vägledning svårligen kunnat gifvas för
den, som vill återgå till sjelfva källorna. Och om äfven alla tider
och förhållanden kunnat mana att gifva denna del af vår historia sitt
rätta rum, torde dock den tid och de förhållanden, hvari vi lefva, ej
minst påkalla det, och mera än någonsin förtjena att framhållas, att
det dock är ur den närmast förflutna tiden, som man har att hemta
*) Af de öfriga ståndens riksdagsprotokoll börja: Prestersleajjets med 1641,
Borgareståndets med 1719 och Bondeståndets med 1723, och finnas alla dessa
protokoll numera i Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
