Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXVIII
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
30
gränsen mellan den topografiska ocli den historiska litteraturens
område utan till och med inträdt inom det segare. Derigenom att hvarje
herregård betraktas och beskrifves i och för sig försvinner nämligen
det mesta af hvad man är van att finna i topografiska arbeten. De
klimatiska förhållandena inom provinsen, hennes fauna och flora, ja
sjelfva landsformationen och vattendragen, hvarom vår äldre
topografiska litteratur hade så mycket att förtälja, allt detta har lemnats
åsido, och i stället framträda historiska data och facta, med stundom
nätt och jemnt så mycken lokal-anvisning att man far veta namnet
och läget på det ställe, med hvilket de äro förbundna. I detta fall
påminna arbetets rent topografiska delar någon gång (Vallstanäs,
Håtunaholm . . .) om de knapphändiga anvisningar, som läsas i början
af vissa dramatiska arbeten, der det heter t. ex.: scenen föreställer
ett gammalt slott, eller scenen är vid en sjöstrand, eller helt enkelt:
en slätt. Derefter börjar omedelbart sjelfva stycket. Utgifvarne hafva
här hufvudsakligen öst ur sina rika förråd af personalhistoriska
anteckningar, hvartill komma en och annan kulturhistorisk skildring
eller statistisk uppgift. Vi klandra icke deras plan, vi hafva endast
velat angifva den. Hvad topografien förlorat har historien vunnit.
Likartade arbeten saknar vår litteratur ingalunda. Vilja vi icke
gå så långt tillbaka i tiden som -till den omständligt planlagda men
hastigt afbrutna text, som skulle i jemnbredd med det dahlbergska
praktverket förherrliga våra bygder, utan endast hålla oss till vår
samtids arbeten inom detta område, finna vi de skånska godsen
beskrifna af prof. Ljunggren, de södermanländska af herr Eneroth och
de halländska af ryttm. v. Möller. I synnerhet i det sistnämnda finnes
mycket historiskt material sammanarbetadt.
Hvad nu texten till de uppländska herregårdarne angår, är det
hufvudsakligen* serierna af egare, hvilka här framhållas. At gårdarnes
ekonomiska utveckling och hvad dit hör egnas ingen nämnvärd
uppmärksamhet. I några rader mot slutet af hvarje artikel meddelas
några sparsamma statistiska uppgifter från våra dagar. Hvad sålunda
genom detta arbete vunnits är, utom afbildningarna, på ett ställe
sammanförda data rörande egendomsherrarne, och då dessa data förut
funnits spridda på många håll, måste naturligtvis det detaljerade
historiska studiet kunna draga ganska stor nytta häraf. Oss synes dock
som om författarne velat göra sin text icke blott läsbar utan äfven
läsvärd för en allmänhet som älskar företrädesvis historien, och att
de derföre stundom gått temligen långt åt sidan. Att t. ex. i
beskrifningen öfver Sjö egna en fjerdedel af texten åt en biografi af
Johan Gabriel Stenbock torde icke kunna sägas vara att taga i akt
en ändamålsenlig fördelning af ämnet, men vid sådana fall som detta
har dock arbetets intresse derpå icke förlorat. Detsamma kan man
deremot väl icke säga vara förhållandet i den text, som handlar om
Carl Gustaf Wrangels stolta borg. Att läsaren påminnes om att i
forna dagar ett fridlyst kloster egt den plats, der nu en eröfrad
arsenal håller vakt om stora minnen, är väl fullkomligt i sin ordning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
