Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXVIII
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
32
och bruk samt i synnerhet en samling af der ännu lefvande
folkvisor. —- Richard Dybeck visste att berätta i sitt arbete, "Mälarens
öar\ att "många af våra äldre och sköna folkvisor äro der ännu i
sinne och minne". Författarne hafva i stället hastigt vändt sig bort
ifrån Engsöns "tusende nöjen", för att berätta hvad de, men få andra,
veta om ställets egare alltifrån nunneklostret i Riseberga och till den
nuvarande. Dessas vapen, skurna i träd, pryda denna afdelnings
samtliga blad. Derefter följer en beskrifning om kyrkan ocli dess
märkvärdigheter, hvaribland äfven finnes en grafsten ifrån 1503 öfver fru
Hillevi Axelsdotter (Danska Brahe).
Bland de talrika bilagorna vilja vi i synnerhet framhålla dem,
som gifva åt arbetet dess största historiska värde. Vi mena de
ganska utförliga förteckningarna på äldre handlingar, hvilka förvaras i
Engsö arkiv. Först anträffa vi ett i Svenskt Diplomatari um
förbigånget arfskiftesbref af d. 1 Aug. 1346, hvari riddarne Karl
Arvidsson ocli Karl Näskonungsson å sina hustrurs vägnar dela arfvet efter
fru Birgitta Jonsdotter1). En annan handling, som icke heller influtit
i nämnda urkundsamling, är det i Engsö kopiebok afskrifna bref af
d. 29 Juli 1346, hvari konung Magnus till Engsö kyrkas förmon
utfärdar skyddsbref för det gods herr Nils Abjörnsson till henne skänkt.
Samlingen af urkunder för hvilka här redogöres, och hvilka omfatta
tiden 1346—1711, uppgår till ett antal af 156. Några gånger hafva
vi funnit namn orätt lästa och sålunda oriktigt återgifna, men dessa
fel äro få och icke betydande.
De af oss nu nämnda arbetens artistiska delar göra den största
heder åt officinens litografiska afdelning. Det skulle lända vårt land
till heder om allmänheten visade dessa företag så stor uppmuntran,
att deras fortsättande blefve i ekonomiskt hänseende betryggadt.
—rst—
1) Brefvet, på latin, finnes i sin helhet tryckt i det först utgifna arbetet af
serien "Svenska Slott", behandlande Vijk, beskrifvet af B. Schlegel. Ehuru denna
monografi väl skulle förtjena att här anmälas, hafva vi icke ansett oss berättigade
dertill enär arbetet aldrig kommit i allmänhetens händer. På endast några högst
få exemplar när, blef nämligen upplagan genom vådeld förstörd. Det torde dock
vara lämpligt att omtala det ibland bilagorna finnes utom nyssnämnda samt det i
Svenskt Dipl. under N:o 3080 införda bref af d. 22 Aug. 1334, äfven ett annat af
ganska stort intresse. Riksrådet Nils Klausson (2 sparrar) i Wijk hade nämligen
blifvit af engelsmän beröfvad ett skepp som förts till Cornwall och då han länge
förgäfves sökt ersättning af konung Henrik VII och slutligen af svenska riksrådet
erhållit medgifvande att, till dess han erhållit godtgörelse, antasta engelska
under-såtares skepp, utfärdade han den 25 Mars 1495 en skrifvelse till konung Henrik,
hvari han säger sig hafva "beslutat att återtaga sitt gods från honom och hans
undersåter, hvar han kan och efter ali sin förmåga, hvarefter konungen har sig att
rätta". Det är denna krigsförklaring i smått som här finnes införd. Den
sammanhänger med flera handlingar i fjerde delen af C. G. Styffes "Bidrag till
Skandinaviens Historia".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
