Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:81 n. a. kullberg: svenska riksrådets protokoll. 1621-1629- lxxxi
lägenheter som alla dessa riksdagsprotokoll beröra, ej förskräcktes af
den form, som möjligen ännu synes främmande, men ju längre man
kommer i tiden blir det alltmindre, de skulle då förvissas om hvad vi
förut framhållit, att här är mången lärdom att hemta, mången allvarlig
varning att beakta.
O. v. F.
20) Handlingar rörande Sveriges historia. Tredje Serien.
Svenska Riksrådets Protokoll utgifvet af K. Riksarkivet
genom N. A. Kullberg. I. 1621—1629. 16 + XLYI +
292 ss. Stockholm 1878. P. A. Norstedt & söner. Pr.:
4 kr. 50 öre.
Redan en längre tid tillbaka har man varit sysselsatt med att så
småningom göra allmännare tillgängligt riksregistraturet, den vigtigaste
af källorna för Sveriges nyare historia. Med dessa Rådsprotokoll
framträder början till en publikation, äfven den utaf vidtutseende slag,
som i visst hänseende och i synnerhet under vissa tider genom sitt
innehåll kommer den nämda närmast uti betydelse såsom historisk
källa.
Riksregistraturet skulle, i fall man egde i behåll dess förlorade
första band, följa forskaren mer än ett halft årtusende tillbaka i
Sveriges historia och kan i sitt närvarande skick förmedelst Sturarnes och
biskop Hans’ kopieböcker åtminstone anses taga sin början med det
sextonde århundradet. Det dröjer ovanligt länge innan hos oss en
följd utaf handlingar eller uppteckuingar framträder, jämförlig med
ilen förra uti kontinuitet och vigt. Uti England, hvars
samhällsutveckling ju i mycket företer motsvarigheter med Sveriges, finnes en
sammanhängande serie rådsprotokoll ända från år 1387. Här åter kunna
vi, såsom hr Kullbergs ofvan anförda publikation nu lägger i dagen
för alla, sägas ega en sådan, först från år 1626. Man måste förvånas
öfver den långsamhet, hvarmed kansliformerna, vare sig det gäller den
verkställande eller den rådgifvande makten, i Sverige utbildade sig.
Under mer än femtio år af hundra hade Sverige före Gustaf den
förstes tid en rådsregering, och derunder borde väl en viss ordning
ha hunnit utbilda sig. Det omtalas visserligen en gång en »Riksens
skrifvare», men om dennes verksamhet äro vi lika okunnige som vi äro
det om hans efterträdare. Af enstaka uppgifter framgår, att kansliet
äfven här var en skola för uppåtsträfvande klerker och att genom
detsamma vägen ofta ledde till de högsta platserna inom kyrkan, men nästan
endast uti de utfärdade regeringshandlingarna föreligga spåren af dess
verksamhet. Under den senare riksföreståndare-tiden synas Riksrådet
och Riksföreståndaren ha förfogat öfver hvar sitt kansli. Åtminstone synes
Riksrådet, att döma af ett märkvärdigt bref från det samma till
riksföreståndaren Svante Nilsson, kunnat använda »Riksens register», i
H i s t. Bibliotek. 1878. VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
