Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Å. J. AMNÉüS.
6
fels, såsom det tyckes, först i afsigt att söka förening med sina
bundsförvandter. Men kommen nära en half mil frän
Weissen-fels, fick han underrättelse att delningen af den fiendtliga hären
redan egt rum1), och beslöt då att anfalla Wallenstein2). Han
formerade hären i slagordning, och marscherade sålunda, inom
synhåll från Weissenfels, på vägen åt Lützen3), der han vid bäcken
och byn Rippach, en tysk mil från sistnämnda stad och ungefär
hälften så långt från Weissenfels, påträffade fiendtliga trupper.
Der började den strid, som följande dagen utkämpades vid
Lützen4). De kejserliga undanträngdes och svenskarna öfvergingo
bäcken Rippach, men nattens mörker hindrade omedelbar
fortsättning af striden. Konungen och den svenska hären höllo sin
bön, hvarefter han red omkring^ till trupperna och uppmuntrade
dem med de allmänt bekanta och berömda talen5).
Konungen hade ämnat att några timmar före dagningen den
6 November bryta upp för att angripa, men dimman var så
tjock att han måste vid Rippach invänta daggryningen.
Under natten drogs fiendens här från alla håll till Lützen och
uppstäldes i så god ordning som omständigheterna medgåfvo;
och tidigt på morgonen marscherade den svenska hären fram
emot samt söder om och förbi staden Lützen; dit den ankom
’) Denna underrättelse erhölls af några tagna fångar. I en kort efter
slaget utkommen flygskrift (»The great and famons battal of Lützen»)
namngif-ves till och med den person som pä vägen från Naumburg lemnade konungen
denna vigtiga upplysning. Han hette Relingen. Denne Relingen hade året
förut såsom ryttmästare varit, jemte Chemnitz, skickad af Gustaf Adolf till
städerna i »die Pfaffengasse», för att bereda sinnena på konungens ankomst
dit efter slaget vid Breitenfeld. Nu var han öfverstelöjtnant, deltog i slaget
vid Lützen och sårades af ett skott i armen vid Kroaternas anfall på svenska
trossen. (Chemnitz.)
2) Pentz’s bref (II. 5). Enligt The Swedish Intelligencer (III. 3)
sammankallade konungen här, under marschen, sina höga officerare till ett
krigsråd, hvarunder han (och först då) fattade sitt beslut att angripa "Wallenstein
i dennes qvarter.
3) Diodati.
4) Axel Oxenstjerna säger i sitt bref till Rådet af Frankfurt a. M den
14 Nov. 1632 (Handl. till Skand. Hist. D. 24. s. 232), att slaget varade i
halfannan dag, den 5 och 6 November.
5) Chemnitz’s berättelse tyckes böra uppfattas så att talen höllos vid
Rippach. Man kan ej heller gerna föreställa sig att konungen, med hären
uppstäld i slagordning ett par tusen alnar framför fiendens linier, skulle hålla
dylika tal. Det hade varit omöjligt för honom att under pågående
anordningar, skärmytslingar och öfverläggningar, finna tid dertill liksom att göra sig
hörd af »Svenskarna» och »Tyskarna». En uppstäld armée på 18,000 man
intager för stort utrymme dertill. — Deremot vet man att konungen på
förmiddagen vid Lützen, medan dimman hindrade anfallets början, lät sina
trumpetare blåsa psalmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
