Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
A. J. AMNÉUS.
30
här, på grund af dimensionerna, antaget såsom stucket, men det
är icke otroligt att en granskning af kyllret skulle visa äfven
detsamma vara hugget eller, som Leitner uttrycker sig, skuret.
Ett hål som på kyllret tyckes ha en längd af 2 c.m., i det
yttersta vecket af skjortan är 1 c.m. långt och i det inre vecket
0,5 c. m., tyckes motsvara slutet af ett hug g med ett skärande
vapen, just det ögonblick när armen under hugget utsträckes i
sin helhet och vapnet stannar.
Hålet i venstra kyller ärmen är skuret och mycket stort.
Någon annan rimlig förklaring af detta förhållande kan ej
tänkas än ett försök att skaffa utrymme för sammanfogandet af
såret i armen. Det är klart att konungen ej kunde fortsätta ridten
med venstra underarmen dinglande i de mjuka delarna, hans
omgifning kunde ej heller gerna tillåta det. Derföre gjordes ett
försök att på detta sätt bringa såret ihop. Mot den
anmärkningen att hålet i kyllerärmen kan hafva blifvit skuret sedan
kyllret varit aftaget, invändes att det fanns ingen anledning att då
göra det — aldraminst på slagfältet, ty ärmen måste ge mindre
stöd åt förbandet om den hade ett stort hål, hvaremot det hade
varit en ginväg för förbandets läggande, om sårkanterna kunnat
bringas tillsammans och hållas ihop utan att kyllret aftogs. Den
ordning, i hvilken skjortorna sutit på kroppen, låter sig också
bestämma. Den skjorta, som ensam jemte kyllret genomborrades
af hålet 5), måste ha sutit närmast kyllret. Den skjorta, som
blef oskadad af hålet 4), måste ha sutit innerst. Denna
sistnämnda omständighet bevisas äfven deraf att denna skjorta på
insidan af vensta ärmen företer fläckar med intorkad blod i
temligen stor utsträckning, under det venstra ärmen på de bägge
andra endast är färgad af blod.
Kännare af den tidens beväpning skulle säkerligen kunna
bestämma af hvilket slags vapen hvarje särskildt sår är tillfogadt.
Genom utredning deraf skulle man få bevis för andra
omständigheter, t. ex. om det var en kavallerist eller infanterist, en officer
eller en gemen soldat, som tillfogat såret, o. m. d.
II. Upplysningar, som vunnits af personers uppgifter,
hvilka i följd af sin ställning kunnat och bort inhemta och
meddela trovärdiga underrättelser om händelsen och med densamma
förbundna omstäodigheter. Om dessa personer äro namngifna
eller icke, är alldeles likgiltigt, blott man vet att de i följd af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
