- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
122

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

O. NILSSON.

252

kring hufvudstadens gator, som öfverallt voro praktfullt
illuminerade. D. 6 November gafs stor cour, hvarvid riksråden,
hofstaten, de främmande ministrarna, kollegierna, civila och
militära stater och korpser, samt hufvudstadens konsistorium och
magistrat framförde sina lyckönskningar till dd. mm. och kk.
hh. Om aftonen, fr. kl. G till 10, var opera på kongl, teatern,
och derefter på slottet bal »en domino», som räckte hela natten
och på morgonen vid fyratiden afslöts ined en »reveillon» ’).

Från de officiela festiviteternas och fröjdebetygelsernas
glänsande sceneri vid Gustafs och Sofia Magdalenas
förmälning vända vi nu våra blickar till den dystra taflan af ett
familjelif, inom hvilket — åtminstone vid dess början —
inbördes kärlek och förtroende sällan tillätos att sprida sitt ljus och
sin värma. Innan vi nedlägga pennan, återstår oss att i
korthet skildra, huruledes förhållandet mellan de unga makarna
gestaltade sig under den första tiden af deras äktenskap, samt
hurudan i allmänhet kronprinsessans ställning blef inom det
konungahus, hvaraf hon nu hade, med eller emot sin egen
önskan2), blifvit en medlem.

ocli en med en hvit, brinnande vaxfackla i hand, bildade file framför
brudparet — främst hofmarskalkarna parvis, dernäst öfverstemarskalken ensam,
och sist, likaledes parvis, samtlige riksråden. Efter dem följde brudparet.
Hela kolonnen »dansade» nu (d. v. s. förmodligen promenerade i danstakt)
två eller tre hvarf kring salen. Derefter »upptog» brudgummen successivt
först drottningen och sedan prinsessan Sofia Albertina; bruden åter först
konungen, dernäst prins Karl och sist prins Fredrik; — efter hvarje ombyte
gjordes ånyo några hvarf kring salen. Ceremonien varade något mer än en
half timme.

Jmfr J. Gr. Ehren svärds dagboksanteckningar (utg. af D:r E. Y. Montan,
Stockholm 1877) d. 1, p. 65: »Yid kongl, eller furstliga biläger dansar rådet
fackeldansen i sina talarer. vid hofbröllopen endast hofcavaliererne, det förra
spectaclet för ögat mycket roligare, än det senare. Man kan ej neka sig alt
löje at se gamle män, som vilja styra Europas öden, med darrande knän och
en drypande fackla hoppa några polsketakter och med ali romersk gravitet
dansa efter andras violer».

Vår skildring af förmälningshögtidligheterna grundar sig dels på det
»på Kongl. Maj:ts nådigste befallning» utfärdade ceremonielet (undertecknads
A. Horn — Carl Fr. Palmrot) och dels på Schacks dep-, till Bernstorff, d.’ 7
Nov. 1766.

Under denna festdag hade både kronprinsen och konungen burit den danska
elefanterorden, emedan konung Kristian hade på andra bröllopsdagen i
Köpenhamn burit den svenska serafimerorden.

2) Yi veta ej, huru härmed förhöll sig. Säkert är emellertid, att (i
början af år 1766) någon person hade i förtroende meddelat kanslipresidenten
Löwenhjelm, hurusom prinsessan sjelf icke vore hågad för det svenska gifter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free