Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
23 OM SVERIGES YTTRE POLITIK EFTER STATSHVÄLFNINGEN 1772. 141 *
I.
Bland de främmande diplomater, som vid tiden för Gustaf
III:s revolution vistades i Sverige, var franske ambassadören
grefve Yergennes *) både genom samhällsställning, erfarenhet och
anseende vid det hof, der han var ackrediterad, ntan jemförelse
den förnämste. Såsom sin regerings ombud hade han tagit liflig
del i förberedelserna till statshvälfningen. Hans förhällande
härvid har blifvit räknadt honom till stor berömmelse, och hans
följande upphöjelse till fransk utrikesminister var i väsentlig mån
föranledd af den framgång, med hvilken han i Sverige arbetat för
sin regerings syften. Allmännare uppmärksamhet såsom skicklig
diplomat hade han först förvärfvat såsom franskt sändebud i
Konstantinopel. Den framgång, med hvilken han der motarbetat
Rysslands intressen, gjorde att han framför andra ansågs lämplig
till ambassadörs-platsen i Sverige. Den instruktion (af d. 5 Maj
1771) som grefve Yergennes vid sin afresa erhöll af franska
regeringen, gaf ett fördelaktigt vitsord åt den »skicklighet,
klokhet och framgång», med hvilken han arbetat i Konstantinopel;
och den vigtiga plats, som Sverige innehade i Frankrikes
politiska system, gjorde det till ett stort bevis på förtroende, atfc han
utsågs till dess ombud i Sverige. Han omfattades med välvilja
af Frankrikes utrikesminister, hertigen af Aiguillon, och
tillhörde derjemte de korrespondenter, med hvilka konung LudvigXY
genom sin förtrogne, grefve Broglie, i djupaste hemlighet
underhöll en direkt brefvexling, vid sidan af den officiella och stundom
i strid med sina ministrars åsigter. I frågan om Sverige voro
dock den officiella och den hemliga diplomatien eniga: grefve
Broglie, som utverkat Yergennes1 utnämning och meddelat
honom hemliga instruktioner, gaf endast ökad styrka åt de
officiella föreskrifterna från d’Aiguillon. 2)
Utan tvifvel var grefve Yergennes en erfaren diplomat;
hans arbetsamhet och hans nit äro höjda öfver allt tvifvel, och
Charles Xavier de Yergennes, f. 1717, användes i diplomatiska
beskickningar i Tyskland, innan han 1755 blef fransk minister i Konstantinopel. I
Sverige vistades han såsom ambassadör 1771—74, blef sistnämda år fransk
utrikesminister samt president i finansrådet 1783. Död 1787. Såsom utmärkelse
efter revolutionen i Sverige erhöll han titel af »conseiller d’état d’épée».
2) Se Duc de Broglie, Le secret du roi II: 356, 412, och Boutaric, Corresp.
secrète de Louis XV. I: 161, II: 461 m. fi. st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
