Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
ELOF JTEGNÉR.
34
slagna alliansen med Ryssland, men uppmärksamt lyssna till de
for-slag, som kunde göras honom i detta syfte. Förevändningen till
denna beskickning erbjöds genom storfurstens snart inträffande
myndighetsförklaring, till hvilken grefve Posse borde framföra
lyckönskningar. Ryska ministern grefve Ostermann hade förefallit
»trés-flatté» genom detta förslag. — I Versailles, så väl som i Stockholm,
väntade man sig mycket af denna ambassad, och på båda
ställena sparade man öfverhufvud icke på artigheter, för att
bibehålla sig »en termes de coquetterie» med kejsarinnan, som man
antog vara svag för smicker.
Så mycket mindre var konungen, oaktadt Frankrikes
önskningar, benägen att visa undfallenhet mot Danmark, hvars
militäriska åtgärder i Norge han betraktade såsom krigshotelser.
Det vill t. o. m. synas, som om konungen, åtminstone i vissa
ögonblick, icke ogerna skulle ha sett, om anledning kunnat
erbjuda sig till en fejd med Danmark, hvars utgång borde blifva
eröfringen af Norge. Planer på detta sistnämnda land, mer och
mindre äfventyrliga, sysselsatte honom under hela hans regering;
och åtskilliga ännu bevarade handlingar visa, att han vid
tidpunkten för revolutionen icke var främmande för tanken på att
begagna det i Norge rådande missnöjet för åvägabringande af en
hvälfning, hvilken han skulle begagna för sina syften1). Dels med,
dels utan direkt uppdrag af konungen, hade svenska utskickade
sökt göra sig underrättade om stämningen i Norge; en och annan
norrman, som med misstänksamma blickar betraktades från
Köpenhamn, hade i Stockholm blifvit behandlad med en viss
utmärkelse; en deputation af norska bönder, som på Ekolsund
hösten 1772 skall hafva uppvaktat konungen, väckte äfven
uppmärksamhet och misstankar från dansk sida. En del af dessa
förehafvanden voro kända i Danmark; och de osäkra
förhållandena skulle, äfven utan det hemliga fördraget med
Ryssland och Preussen och de uppmaningar till krigiska
demonstrationer, som under sommaren 1772 utgått från Petersburg, kunnat
rättfärdiga den militära verksamhet från dansk sida, som plötsligt
började visa sig i Norge. Dess försvarsanstalter mot gränsen voro
*) Se Geijer, Gustav. Papp. I. 230 samt afhandlingar].!e »K. Gustaf IILs
danska politik» af J. Hellstenius (Nord. Univ. Tidskr. 1861) och »Gustav III:s
norske Politik» af Y. Nielsen (Norsk Historisk Tidsskr. 1876—77).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
