Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
OM SVERIGES YTTRE POLITIK EFTER STATSHVÄLFNINGEN 1772.
173 *
Norge, om hvilka man icke var okunnig i Danmark, voro
egnade att ingifva farhågor i detta land, samt att hans personliga
stämning icke gjorde honom obenägen att söka sak med sin
familjs arffiende. Om man i Danmark under Augusti och September
1.772 icke varit främmande för tanken på ett anfall mot Sverige, så
var danska regeringen i Oktober och November visserligen mera
angelägen att undvika ett krig, än konung Gustaf. Då franske
ambassadören i ett af sina bref fäller det föga smickrande
utlåtandet om de båda nordiska makternas hållning, att »de likna
tvenne svaga och rädda personer, som stå och utösa hotelser,
medan de ömsesidigt frukta hvarandra», så träffade detta icke
Sveriges konung. Snarare kunde det ega sin tillämplighet på
de förhållanden, som några månader senare inträffade mellan
Sverige och Ryssland.
Vergennes lade vid afresan till de vestra orterna
kanslipresidenten Scheffer, som var konungen följaktig, på det allvarligaste på
hjertat, att om Danmarks svar på den ofvannämnda förklaringen
vore affattadt i fredlig ton, söka utverka att alla krigsanstalter
genast instäldes. Såsom hufvudskål för fredens bibehållande
framhöll han faran att af ekonomiska skäl nödgas sammankalla
en riksdag. »Det är icke så mycket ryssar och danskar, som
äro att frukta, yttrade han; jag är endast orolig för
nödvändigheten att sammankalla ständerna; och om man gör omåttliga
utgifter, kan detta icke undvikas» *).
Sveriges bestämda hållning hade åsyftad verkan. Den 7 Nov.
inlemnade svenska ministern i Köpenhamn Sprengtporten en not
med den ofvannämnda förklaringen, och d. 9 erhöll han danska
hofvets svar, som upprepade försäkringarne om Danmarks fredliga
afsigter. Konung Gustaf följde Vergennes’ och Scheffers råd;
omedelbart efter inhändigandet af den danska förklaringen
hemförlofva-des de sammandragna trupperna, och flera regementen, som voro
stadda pä marsch mot gränsen, fingo befallning att vända tillbaka.
Dessa fredliga åtgärder motsvarades icke fullkomligt af det språk,
sont fördes i den diplomatiska brefvexlingen till Danmark. I det
bref till Sprengtporten, hvari grefve Scheffer meddelar honom
r) Vergennes dep. 14/n 1772. Under tidén gjorde Y. allt för att
underhålla det goda förståndet med Danmark. »He makes the highest court to the
Danish minister, whom lie neglected before, hut now invites him and even
his secretaries witli aifeetation». Goodrickes dep. 24/n 1772.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
