Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 OM SVERIGES YTTRE POLITIK EFTER STATSHVÄLFNINGEN 1772. 201 *
talning. Ett krig med England skulle blifva följden af att
sända en fransk flotta» till Östersjön, liuru lifligt man än önskade
att kunna förmå England till ett gemensamt uppträdande. —
För öfrigt förmanar ban i detta, såsom i de flesta af sina bref
ända till slutet af Mars 1773, ambassadören att sörja för att
man i Sverige med lugn afvaktade händelsernas utveckling;
hvarken Ryssland eller Danmark hyste några verkliga
krigs-afsigter.
Konventionen afslöts i Paris i fullkomlig öfverensstämmelse
med det ofvannämnda förslaget, och undertecknades d. 27
Februari. Ännu samma dag gjorde" Creutz framställningar om
subsidiernas ökande och påskyndandet af deras betalning.
d’Aiguillon vidhöll emellertid bestämdt sin vägran att öka
penningebeloppet, men lofvade att, i händelse af en särskildt vådlig
belägenhet, sörja för betalningens påskyndande. Första
penningsändningen, 200,000 livres, afgick i början af Mars från Paris;
genom föreställningen om farorna för ett ryskt anfall lyckades
Creutz utverka att andra qvartalet, förfallet d. 1 Juli, redan
inbetaltes i Maj1).
Sedan Rysslands rustningar, enligt underrättelserna i Mars
1773, icke längre syntes lemna tvifvel, att kriget stode för
dörren, trädde frågan om den utlofvade franska hjelpkorpsen i
förgrunden, framför penning-angelägenheterna. »Det finnes ingen
räddning för Gustaf III annat än konungens (af Frankrike)
bistånd; det är till honom, som han ställer hela sitt hopp»,
skrifver Vergennes d. 15 Mars. Nya föreställningar om
önskvärdheten att få en fransk flotta i Östersjön hade blifvit gjorda af
grefve Scheffer hos ambassadören, som emellertid med
kännedom om Englands hållning icke kunde gifva någon
förhoppning derom. Äfven konung Gustaf sjelf, som i ett
egenhändigt bref till konung Ludvig XV, d. 17 Mars2) »de la maniöre
la plus pressante» anropat honom om hjelp mot »ett förbund,
som synes eftersträfva ett universal-välde», vände sig
personligen till grefve Vergennes för att utverka afsändandet af en
flotta till Östersjön. Han yttrade, enligt Vergennes’ depesch d.
17 Mars, »att han icke ville begära af konungens af Frankrike
vänskap, att han skulle utsätta sig för en brytning med Eng-
*) Creutz dep. 28/2, 4/2, % 1773.
2) Se Bil. n:o I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
