Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 OM SVERIGES YTTRE POLITIK EFTER STATSHVÄLFNINGEN 1772. 213 *
flotta än den franska och tillade de allvarliga orden: »Hvarje
skryt och framhäfvande af sin styrka är ett tecken till
svaghet. Om den franska flottan följes af en lika stark engelsk,
så får Sverige i sjelfva verket ingen hjelp. En bestämd
opartiskhet åt båda hållen uträttar utan tvifvel mera till
Sveriges hjelp, utan att störa freden».
»Med värme svarade hertigen: Ett stort mål går då
förloradt: vår ära blir icke räddad. Detta är endast möjligt, om
vi uppfylla våra förbindelser och lemna konungen af Sverige
den hjelp, som vi utlofvat och som vi måste lemna, då den
fordras. Jag vet mycket väl, att ett krigs utgång är oviss.
England kan ega större makt, besegra vår flotta, edra
sjöofficerare kunna vara våra öfverlägsna; — men i hvarje fall skall
konungens och hans ministrars heder vara räddad, då vi troget
fyllt våra förpligtelser».
»Jag svarade, fortsätter lörd Stormont, att jag hade hört att
Frankrike iklädt sig förpligtelser att bistå Sverige med
subsidier men att jag icke visste af några andra förbindelser.
Han missförstod mig, och i den tro att jag velat säga, att jag
visste, att intet löfte om annat bistånd blifvit gifvet, svarade
han ifrigt: Om ni tror att ni vet det, så misstar ni er mycket;
jag skulle genast kunna visa motsatsen — och steg upp från
sin stol, som om han ernade söka fram ett papper, men
besinnade sig genast, satte sig igen och fortfor med en något
lugnare ton: Yi skulle vilja göra allt, som förnuftigtvis kan göras
för att undvika missförstånd med eder — »tout, milord,
hormis l’honneur!», som vi ej kunna uppoffra ... Ni har så ofta
sagt, att ni endast sätter er emot ett sätt att hjelpa Sverige,
men detta är det enda möjliga. Om Sverige vore så beläget
att en armé kunde skickas dit land vägen, så skulle jag genast
säga: en flotta väcker edra betänkligheter — nåväl! någon
sådan kommer icke att afsändas, utan alla våra hjelptrupper gå
landvägen. Men detta är omöjligt. Sända vi en hjelpkorps,
så måste den färdas öfver hafvet och transporten åtföljas af
betäckning. Hade ni något att invända emot att våra fartyg
syntes i vissa hamnar eller farvatten, så skulle man nog kunna
l) St Paul hade 24/3 1773 inberättat till London, att en subsidietraktat
mellan Frankrike och Sverige vore sluten, enligt hvilken Sverige, i händelse
det blefve anfallet, skulle erhålla 3,000,000 livres årligen!
Hist. Bibliotek. 1879.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
