Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 OM SVERIGES YTTRE POLITIK EFTER STATSHVÄLFNINGEN 1772. 219 *
vig XV sjelf, som på krigsministerns förslag personligen gaf
Dumouriez befallning härom; men — underligt nog — saken
borde lika mycket förblifva en hemlighet för utrikesministern
d’Aiguillon, som dennes underhandling i London genom Martange
varit okänd för krigsministern och engelske ambassadören!
Dumouriez afreste verkligen i början af Maj öfver Brüssel till
Hamburg, sedan han kombinerat detta uppdrag med en mängd
andra politiska intriger. Någon trupp-värfning blef icke af, ty
innan hans ankomst till Hamburg hade förhållandena ändrat sig
och krigsryktena tystnat. Hela denna plan fick sålunda intet
inflytande på Sveriges ställning, och blef, i synnerhet genom sina
följder1), hvilka det ligger utanför vårt ämne att vidröra, mera
en episod ur det franska kabinettets intrig-historia än af politisk
betydelse.
Så mycket allvarligare hotade följderna af befallningen om
franska Medelhafsflottan s utrustande att blifva. Lörd Stormont
skyndade d. 4 April, samma dag, som han fått kännedom om denna
nya vändning, att inberätta nyheten till sitt hof och tillrådde
kraftfulla krigsförberedelser från Englands sida för att hejda
Frankrike. Tre dagar senare gaf hans hof honom befallning att
förklara för d’Aiguillon, att England lika litet ernade tåla en fransk
flottas utlöpande i Medelhafvet som i Östersjön, att en engelsk
flotta genast skulle följa efter, saint att befallning i England
vore gifven att utrusta 15 linieskepp och ett motsvarande antal
fregatter. Om franska regeringen skulle vidhålla sin föresats, så
borde lörd Stormont afsända en kurir till Madrid för att göra sig
underrättad, huruvida spanska hofvet ernade handla gemensamt
ined Frankrike2).
Huru Dumouriez genom en anmälan hos svenske ambassadören Creutz
af sin afsigt att begifva sig till Sverige, utan att meddela denne det uppdrag,
ban af konungen erhållit, väckte Creutz’ och d’Aiguillons misstankar; huru
han till Hamburg följdes af d’Aiguillons spioner; samt liuru genom hans
förvållande »la diplomatie secrète» höll på att upptäckas, och vållade hans och
fleras inspärrande på Bastiljen — se Geifroy, I: 196, Broglie, II: 421,
Dumouriez, Mémoires I: 294.
2) Det svar, som engelska sändebudet i Madrid, lörd Grantham, d. 27 April
1773 gaf på Stormonts förfrågan i ämnet, uttrycker den bestämda
öfvertygelsen. att Spanien i hvarje fall skulle följa Frankrikes exempel, samt meddelar,
att Grimaldi ansåge Frankrike förbundet att bistå Sverige, om det blefve
anfallet. Derföre borde allt i. verlden göras, för att genom underhandlingar
förekomma detta angrepp; och Grimaldi hade afsändt instruktioner till spanska
sändebudet Esearono i London, för att förmå England att förena sig med
Frankrike och Spanien om gemensamma föreställningar i Petersburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
