- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
240

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242

C. T. ODHNER.

4

slutresultatet är ungefär detsamma för hr M. och hans tyska
meningsfränder, så är dock synpunkten otvifvelaktigt för den
förre en annan än för de senare — och deri ligger i sjelfva
verket det enda nya, hr M:s skrift innehåller: hvad de tyska
författarne sökt uppvisa ur kejserlig-katolsk synpunkt, det har
hr M. trott sig kunna bekräfta från svensk-nationell ståndpunkt.
Att de förra i sitt uppträdande ledts af politiska och religiösa
tendenser mer än af historisk forskningsanda, är otvifvelaktigt.
I hvad mån åter hr M:s politiska partiåsigter inverkat på hans
uppfattning af vår störste konung, den svenska rojalismens stöd
och ideal, det öfverlemna vi åt hans egen sjelfpröfning.

G-rundfelet i hr M:s uppfattning af Grustaf Adolfs historia
är, såsom redan antydts, .att han hvarken i afseende på
tidsförhållandena eller konungens bevekelsegrunder ser sakerna i
deras stora historiska sammanhang och ömsesidiga växelverkan;
han sträcker sällan blicken utöfver hvad som omedelbart
föreligger och betraktar vanligen endast den ena sidan af en historisk
företeelse, den som faller närmast i ögonen, men förbiser andra
och kanske vigtigare sidor deraf. Ett prof på detta hr M:s
behandlingssätt möter oss genast i begynnelsen af hans uppsats i
hans sätt att bedöma Gustaf Adolfs polska krig. Detta krig
kan enligt hr M:s åsigt från 1621ej längre betraktas såsom
ett i fäderneslandets intresse fördt försvarskrig, ty ali fara från
den polska sidan hade numer upphört; det öfvergick nu till att
bli ett eröfringskrig, fördt dels i dynastiskt intresse för att tvinga
Sigismund till erkännande af den yngre Yasalinien i Sverige,
dels för tillfredsställande af personlig krigs- och ärelystnad. Hr
M. ser icke mera af händelsernas sammanhang än hvad som
ligger närmast för handen; han ser, att striden närmast gälde den
svenska dynastiens erkännande från polsk sida, och att någon

Då hr M. i sammanhang härmed påstår, (s. Bl), att Gustaf Adolf från
denna tid »nästan uteslutande hängaf sig åt krigföringen och vidtog
förnämligast blott sådana inre åtgärder, som kunde befrämja densamma», så visar
han, att han icke närmare studerat den inre historien under denne konung.
Det var under denna tid, som Gustaf Adolf ordnade Sveriges
undervisningsväsen, både universiteten och gymnasierna, som han inrättade två nya
hof-rätter, lade grund till hela den centrala statsförvaltningen och försökte införa
en centralstyrelse äfven för kyrkan, som han gaf adeln ny organisation, som
han ordnade de nyförvärvade Östersjöprovinserna, som lian gjorde försök med
de stora handelskompanierna, med ett nytt myntsystem och ett nytt
uppbörds-system, som han anlade åtskilliga nya städer m. m. m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free