Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
NÅGRA KRITISKA ANMÄRKNINGAR RÖRANDE SLAGET VID LÜTZEN. 275
händelsen, kunde ej undgå att taga intryck af de otaliga rykten och
berättelser, som cirkulerade om denna sak, och att låta sin egen
framställning deraf påverkas. Detta visar sig ock af de lösa och
obestyrkta, ja t. o. m. bevisligen oriktiga uppgifter, som inkommit i
flere af de källor, som hr A. räknar till de bästa skriftliga, t. ex.
Khevenhiller, Mem. de Richelieu ra. fi.
Det är naturligt, att hr A:s uppfattning af källorna och deras
relativa värde måste väsentligen inverka på hela hans behandling af
ämnet. Då han såsom fullt tillförlitliga antagit åtskilliga källor,
hvilka endast ega ett mindre värde och böra med mycken försigtighet
begagnas, så är den oundvikliga följden, att den framställning, som han
bygger på en sådan grund, blir osäker. Jag skall nu öfvergå till en
granskning af hufvudpunkterna i denna framställning.
2.
Hr A. inleder sin framställning af Gustaf Adolfs sista stunder och
död med en kort redogörelse för hvad som föregick slaget vid Lützen, för
båda härarnes uppställning samt stridens gång intill (let moment, då
konungen första gången sårades (ss. 5—10). Vid denna redogörelse
har jag blott en anmärkning att göra, men denna visserligen temligen
vigtig. Förf. omtalar ss. 8—9 de svenska fotbrigadernas första
anfall mot de motstående kejserliga fyrkanterna, huru den s. k. svenska
brigaden bemäktigade sig batteriet bakom dikena och derpå den gula
brigaden, understödd af den blå, bröt den ena efter den andra af de
kejserliga bataljonerna i centern, men huru derpå de svenska brigaderna
togos i flanken af två regementen kyrassierer och efter en hård strid
åter drefvos tillbaka. Herr A. antar nu, att det var Piccolomini, som
med sitt och Holcks regementen gjorde detta flankanfall från fiendens
högra flygel. Han kommer härigenom måhända i bättre
öfverensstämmelse med den vanliga framställningen å svenska sidan, hvilken
grundar sig på Gottfried och Chemnitz (som dock ingenstädes nämna de
båda kyrassierregementenas namn1); men deremot afviker han från
de kejserliga berättelserna, hvilka dock i en sådan fråga måste ega
vitsord framför de svenska. Af Diodatis och Khevenhillers
berättelser2) kan slutas, att Piccolomini med sina kyrassierer blifvit sänd från
högra flygeln, der han först stod, till den venstra för att dels hejda
Pappenheims vikande rytteri3) dels angripa det svenska fotfolket från
den sidan i flanken. En sådan förflyttning kan ej förvåna, då man af
Diodati erfar, att rytteriregementena på flyglarne voro uppstälda ej i
linie, utan »staffelweise», trappformigt, på det att de så mycket lättare
1) Det är ett misstag af hr A., då han s. 9 not 1) säger, att Chemnitz uppger
Götz’ regemente ha jämte Piceolominis anfallit det svenska fotfolket. Det är
förmodligen en förväxling mellan Chemnitz och Diodati.
2j Jfr. äfven Gnaldo Priorato, om något afseende skall fästas vid denne
osjelf-ständige kompilators uppgifter.
a) Att Pappenheim med sitt rytteri varit närvarande redan vid slagets början,
torde få anses bevisadt (jfr förra afd. af denna afh. s. 12 ff., Ranke, Wallenstein
s. 184, Förster, Wallensteins Briefe, II, s. 283).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
