Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 NÅGRA KRITISKA ANMÄRKNINGAR RÖRANDE SLAGET VID LÜTZEN. 277
venstra arm straxt ofvanför armbogen, så att den nedra brottändan
stod fram genom kläderna.
Sjelfva hufvudfactum, att konungen fick en kula i venstra armen,
är väl bekant och oomtvisteligt. Men anekdoten om korporalen och
musketören kan ej anses höjd öfver tvifvel: den är hemtad från
Khe-venhiller, som åberopar en för öfrigt okänd till kejsaren aflemnad
relation, men utan att upplysa, hur de båda soldaterna, som tydligen
icke kände konungen, kunde veta, att det var honom de träffat och
ej någon annan hög herre. För öfrigt är det enligt ofvan åberopade
svenska källor sannolikare, att konungen sårats med ett ryttaregevär
än med en musköt, enär det skett i strid med kyrassierer och enl.
Mörners uppgift just då dessa gjorde sin caracole (och sålunda afsköto
sina gevär).
c. Äfven honungens häst hade strax förut fått ett pistolskott i
halsen, så att han blef svår att styra. En stallmästare von der
Schu-lenborgk red fram och fattade hästens tygel, som naturligtvis fallit ur
konungens venstra hand, under det ett skri, att konungen var sårad,
höjdes bland de svenska ryttarne.
Berättelsen om stallmästare Schulenburg förekommer blott i en
enda källa och den temligen misstänkt, näml. en anonym relation
från Grimma, författad af en person, som ej sjelf deltagit i slaget.
Droysen har sökt visa, att relationen förskrifver sig från Grubbe, men
det är i sjelfva verket blott en gissning; vi hafva svårt att tilltro
Grubbe sådana orimligheter, som t. ex. att konungen skulle med egen hand
ihjälstuckit sex överstelöjtnanter o. s. v. Tills vidare eger denna
relation ej högre värde än andra anonyma flygskrifter om slaget; det
kan ej vara rådligt att antaga en uppgift för god, som grundar sig
endast på en dylik källa. Det samma är förhållandet med den i sig
sjelf visst icke otroliga uppgiften, att de svenska ryttarne börjat ropa,
det konungen vore sårad; den är hemtad ur Le soldat suédois, en i
Genève författad okritisk kompilation, som omöjligen kan ensam ega
vitsord.
d. Konungen steg af hästen och lät sitt sår undersökas af de
närvarande: benpipan stod fram genom kyllerärmens hål samt kunde
icke jemkas så tillbaka, att ett provisoriskt förband kunde anläggas
utanpå kyllret. Derför skars ett ganska stort stycke bort af
kyllerärmen kring hålet efter kulan, men det lyckades ändå icke att lägga
förbandet någorlunda hjelpligt. Kyllret af kläddes derföre, såret
hopsattes så godt som möjligt medelst en kompress utanpå skjortärmarna,
kyllret påkläddes igen, konungen satte sig åter till häst, ropande att
såret icke var af någon betydelse, och uppmanade soldaterna att ånyo
anfalla fienden och tillgodogöra sig de redan vunna fördelarne.
Åtskilligt af hvad som här berättas är slutsatser, som hr A. i
egenskap af läkare trott sig kunna draga af sin rättsmedicinska
undersökning. Jag skulle ej haft mycket att invända deremot, i fall förf.
inskränkt sig till att förklara denna berättelse sannolik och antaglig.
Deremot kan jag ingalunda erkänna densamma innehålla bevisade facta.
Hist. Bibliotek. 1879. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
