Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
VICTOR GRANLUND.
10
om utländske författare, som skrifvit om Guinea, med ett par
undantag, visa fullkomlig okunnighet om denna svenska koloni,
hvilket dock väsendtligen torde bero derpå att ett par holländske
författare, som ej långt efter den svenska koloniens eröfring
vidlyftigt beskrifvit dessa kuster ej låtsa veta någonting om
densammas tillvaro.
Och likväl — så fullkomligt förbisedd den är — har denna
svenska afrikanska kolonis historia, fastän kort, sin icke ringa
vigt. Koloniens grundläggning sammanfaller med den tid, då
Sverige, efter att hafva vunnit oförvansklig ära på krigets och
den diplomatiska underhandlingens fält, efter att genom stora
bedrifter och visa rådslag hafva befriat ett förtryckt folk och
afslutat det längsta och mest förhärjande krig, som den nyare
tiden vet att omtala, obestridt intagit en väl förtjent plats bland
Europas stormakter; och dess röst var om icke den af största
makten understödda, åtminstone den mest aktade. Gustaf II
Adolfs och Axel Oxenstiernas tid var en tid af stora tankar
och planer, mäktiga impulser och betydelsefulla initiativer inåt
och utåt. Likasom planen till grundläggandet af »Nya Sverige»
i Amerika uppstod och genomfördes under denna tid, så ock
planen att genom en svensk kolonisation i Afrika utvidga
Sveriges handelsföretag och rikta det på ädla metaller fattiga
moderlandet med Guldkustens rikedomar. En af Sveriges
dåvarande stormän, Louis de Geer, tillkommer äran att hafva
uppgjort planen och börjat företaget1), och det var
hufvudsakligen högsinta män och qvinnor ur Sveriges förnäma adel, som
tecknade sig som deltagare i det nya kompaniet2). Att sluta
af de få sifferuppgifter öfver erhållna eller påräknade inkomster,
som förefinnas bland ännu förvarade handlingar om kompaniet,
skulle kolonien och handeln på Guldkusten verkligen kunnat
blifva en rik inkomstkälla för Sverige, om den fått i fred och
lugn utveckla sig och fortfara, och om ej dels främmande
makters afund dels förräderi ryckt kolonien ur Sveriges händer.
En man som i några år troget tjenat kompaniet, och som för
dessa sina förtjensters skull, oaktadt främling, af svenska re-
*) En udde nära Cabo Corso skall ännu i dag till minne af svenska
koloniens stiftare heta Cap de Geer. Biogr. Lex.
2) Främst bland delegarne stå i en skrift till K. M:t. af 1668 namnen :
Ebba Brahe, Sigrid Bielke, Maria S. De la Gardie, Christina De la Gardie,
Brita Krüns, Anna Maria Kraus, Beata Sparre, o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
