- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
289

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

SVENSKA AFRIKANSKA KOMPANIETS HISTORIA.

291

Planen för kompaniet var således af regeringen på förhand
gillad, likasom De Geers förslag till den blifvande koloniens
styresman på platsen; men såväl af rådsprotokollen, som af
sjelfva privilegiibrefvet finner man att kompaniet först i slutet
af år 1649 verkligen var färdigbildadt. Rådsprotokollet för den
6 Dec. nämnda år innehåller nemligen en redogörelse för
sakens dåvarande ståndpunkt1). Drottningen meddelade enligt
detsamma, att »ett compagnie är i verket, hvilket K. M:t
hafver resolverat att octrojera», och rekommenderar derhos
kompaniet, »hållandes före att Riksens Herrar gjorde intet illa, der
de ville insätta något i samma compagnie». , Framdeles vore
Hennes Maj:t sjelf sinnad att göra detsamma. Förslaget till
privilegierna upplästes och hr Louis De Geer inkallades för
att lemna närmare redogörelse för planen. Af denna framgår,
att han hoppades på deltagande af kapitalister i utlandet,
särdeles från Hamburg, Brehm en och Pommern, att han för första
resan redan hade skepp färdiga, och att hans afsigt var att
det skulle blifva ett »nobelt compagnie». »Stapeln» skulle blifva
i Göteborg, men fartygen skulle utgå från Stade, och segla på
Afrika och ön S:t Thomas, hvilket skulle blifva lika
fördelaktigt, som att segla på Ostindien. Atta dagars tid ville han
lemna öppen åt dem som ville teckna sig såsom delegare.
Delegarne skulle insätta på hvarje lott 200 Rdr specie. De
Geers förra privilegier på denna handel skulle upphöra,
likasom sockersjudarnes privilegier att från dessa orter hemta sina
materialier. Hvilka varor meningen var att till Afrika utföra
nämnes icke, lika litet som de »species», hvilka man skulle i
Afrika upphandla. Dessa senare var det dock ej afsigten att
afyttra i Sverige (med undantag möjligen af socker), utan
annanstädes.

Några få dagar derefter utfärdades kompaniets privilegier,
daterade den 15 December 164.92). Dessa innehålla
hufvudsakligen följande bestämmelser:

Kompaniet tilläts att till delegare upptaga äfven
främmande makters undersåtar. Under 24 års tid lemnades åt
kompaniets delegare uteslutande rätt att ifrån Sverige eller
underlydande landskap segla på länder, som ligga söder om

1) Conc. t. rådsprot. 1649, sid. 611.

2) Tryckta i Stiernmans saml. af ekon. författn. 2: 615.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free