- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
336

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

356

VICTOIi GRANLUND.

54

marks utan för Hollands egen skull, afstå Sveriges rätt» ; men
fick till svar, att ’de andra punkterna skulle först afhandlas, och
när de svenska sändebuden då funno huru man sig deri emot
dem beqvämade, så ville de ock låta sig vid denna punkt finnas
raisonnable’. När franske ock engelske underhandlarne fingo
kunskap härom, försäkrade de att Holländarnes uppgift om
dem var fullkomligt osann. De skulle väl bättre känna sina
egne ordres än Holländarne; och de ansågo desses försök att,
utan deras medgifvande eller vetskap, försöka aftvinga Sverige
en eftergift, vara en mot dem riktad skymf. ’De såge väl att
Holland ville föreskrifva lagar icke blott för Sverige, utan äfven
för England och Frankrike, i förlitande på sin flotta, men det
torde inom två månader blifva annorlunda.’ ’Ville Sverige’, sade
Sidney, ’par menaces låta något extorquera sig, så kunde man ej
hindra det, men icke skola Holländarne med vårt bifall häri få
sin vilja. Låt man dem göra hvad grimaser de behaga’. r)
Slingeland hade sedan hos Sidney sökt ursäkta Vogelsangs uppträdande
hos Svenskarne rörande Guineafrågan, sägande att Vogelsang
stundom »hade folier i hufvudet». Sidney svarade, att han
lemnade det derhän, men kände väl till huru de desavouerade
hvarandra, så att man på deras tal ingen fast fot ställa kunde, »med
månge andre reprocher och hårda ord». Äfven i de minsta
detaljer ådagalade de Holländska sändebuden den fullständigaste
opålitlighet. En dag hade Slingeland och Sidney åtagit sig att
uppsätta ett sammanjemkningsförslag, och sinsemellan
öfverenskommit om dess lydelse. Slingeland skulle, såsom skickligare
latinare, formulera det, och när Sidney sedan fick det, hade
Slingeland deri infört mycket, som var tvärtemot deras aftal
jemte åtskilliga »falske saker». Flera exempel derpå anfördes
af Sidney.

Den 15 April förnyade de holländska sändebuden, nu alla
samlade, uppträdet den 12, hvilket Slingeland förut, dock med
klander mot Vogelsang, sökt ursäkta. Huybert förde nu ordet,
och fordrade med häftighet att Sverige skulle efterskänka
ersättningssumman till Guineakompaniet. De svenska sändebuden,
sade han, hade förut gifvit förhoppning derom, och om Svenskarne
nu icke godvilligt ville uppgifva denna pretentionen, så måste

’) Prot. d. 12 April.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free