Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
SVENSKA AFRIKANSKA KO M PAN JETS HISTORIA,
323
födingarne kom genast i gång. Efter en mellantid af nära två
år var kolonien således åter i svensk ego. Dess styresmän pä
platsen voro: Tönnies Adriansson Voss, öfverkommissarie, kapiten
Victorin Morman och Johan Brüse, underkommissarie.
Afrikanska kompaniet ville dock icke åt andra lemna de
fördelar handeln på Guldkusten och egandet af kolonien kunde
inbringa, om också dess delegare voro belåtne med att någon
utanför detsamma skyndade att rädda kolonien åt dem, och stod
den första och svåraste risken. Kompaniet gjorde följaktligen
stora ansträngningar, för att kunna utrusta ett eget fartyg, men
som det sjelft icke hade medel dertill, vände dess direktörer sig
till en af kompaniets condirektörer, köpmannen Liebert Wolters
i Hamburg, och sökte förmå honom att i kompaniets namn och
under skydd af dess privilegier, emot viss afgift fortsätta handeln
på Guinea. Wolters lät slutligen öfvertala sig härtill, och
utrustade i Hamburg kompaniets enda återstående fartyg, skeppet
Christina, med hvilket sändes dels Johan Neuman eller Nyman1),
hvilken skulle såsom öfverkommissarie öfvertaga styrelsen af
kolonien, dels en skrifvelse till »öfverfältherren (»Dahy»2) i Guinea»
deri oftanämnde Johan Claesson, innehållande creditiv för
Neuman, hvilken dessutom var god vän med Johan Claesson3).
Neuman skulle besätta fästena med kompaniets folk4). Fartyget blef
dock icke färdigt att utlöpa förrän mot slutet af året, och när
detsamma ändtligen hade kommit i sigte af Carlsborg, blef det
angripet af fyra Holländska Westindiska kompaniets fartyg, af
dem taget och bortfördt till holländska fästet Del Mina, som låg
1 V2 mil derifrån. Neuman kastades i fängelse, der han blef
»till döden plågader» och afled följande året, »Christinas»
besättning fördelades på de holländska skeppen. Sedan Holländarne
lyckats beröfva svenska kolonien denna undsättning, började de
—■ den 31 Mars 1662 — midt under djupaste fred mellan Sverige
och Generalstaterna likasom förra gången, att med tre skepp
blockera och beskjuta det svenska kastellet Carlsborg, och hin-
*) Begge namnen förekomma ömsom, dock oftare det förra.
2) Coyets berätt. t. kon. C. G., tryckt af Loenbom, Hist. Markvärd. 1:
22, Sthlm 1768.
3) Bilagan n:o 7.
4) Neuman fick den 3 .Tulii 1661 kongl, fullmakt såsom kommendant »på
den Gvineeske Cousten, så wijda den vnder "Wårt Aifricaniske Compagnie
sorterar» ; Riks-Registr. 1661, fol. 916; men fick aldrig tillträda någondera
befattningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
