Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
SVENSKA AFRIKANSKA KO M PAN JETS HISTORIA,
323
Så snart underrättelsen derom att det holländska Westindiska
kompaniet bortröfvat skeppet Christina ankom till Sverige, blef
detta naturligtvis föremål för allvarliga protester från svenska
regeringens sida, men Holländarne hafva tydligen ganska länge
lyckats hindra alla berättelser om verkliga förhållandet att
framkomma till Sverige. Man sväfvade tydligen här hemma länge i
ovisshet om fartyget spårlöst försvunnit i oceanens djup eller om
något annat olycksöde drabbat det; det var och förblef borta,
man visste ej af hvad orsak. Det är först sedan svenske
kommissarien i Haag, Joh. Phil. (Spiring) Silfvercrona !), långt fram
på sommaren 1662, d. v. s. ett år och några månader efter
»Christinas» borttagande, underrättade svenska regeringen derom
att Holländarne föröfvat fiendtligheter mot Afrikanska kompaniet
och Cabo Corso — ryktet om Holländarnes beskjutning af
Carlsborg synes hafva nått honom — ehuru dessa ej äro närmare
betecknade, och denna hans berättelse förmådde svenska regeringen
att besluta det en afskrift af hans memorial skulle tillställas
»de presidiale Cammer van de West-Indische Compagnie tot
Amsterdam», med begäran att denna måtte ställa saken till rätta
och förbjuda alla fiendtligheter mot svenska Afrikanska
kompaniet. Generalstaterne, till hvilka äfven en dylik framställning
lärer hafva ingått, svarade straxt, att de ville härpå skaffa bot,
men — dervid stannade det tills vidare2). Sedermera ingingo
mera bestämda underrättelser, och man fick säker kunskap derom
att kompaniets skepp Christina blifvit af Holländarne borttaget,
och då, den 13 September samma år, befaller svenska regeringen
residenten Appelbom i Haag, att jemte kommissarien
Silfver-crona, drifva derpå, att samma skepp skulle restitueras, »med
hvad mera som af det Westindiska kompaniet Sveriges
undersåtar kan af händt vara». Appelbom hade till följd af sjukdom
en tid haft permission, under hvilken tid regeringen uppdragit
saken åt Silfvercrona3). Appelbom ursäktade sig dock i afseende
*) Var af holländsk börd och hette egentligen van Bommert, men
adopterades af sin stjuffader, svenske residenten i Haag Peter Spiring Silfvercrona
och adlades under detta namn; blef slutligen öfverdirektör vid Stora Sjötullen
i Stockholm ocli dog 1702.
2) Extract uit het Register der Resolutien, d. 28 Aug. 1662. Bilaga
på holländska t. Appelboms o. legaternes i Breda bref 1667—1668, 1 band.,
»Hollandica».
3) ßiks-Registr. fol. 148, äfvensom K. M:ts bref t. Appelbom 1660—
1674. Orig. bl. »Hollandica».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
