- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
375

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

83

SVENSKA AFRIKANSKA KO M PAN JETS HISTORIA,

377

den framstående statsmannen. Han var öppen, rättfram, sade
ofta sin mening fritt ut i det land, der lian representerade
Sveriges krona och intressen, men han synes aldrig, såsom ofta
hände hans samtida hrr Downing och D’Estrades, Englands och
Frankrikes ministrar i Haag, hafva förgått sig, utan alltid,
äfven under den mest kinkiga ställning, vetat att bevara
aktningen för sitt land så väl som för sin person1). Derföre
bemöttes ban alltid »med civilitet», äfven af de mest afgjorda
motståndare. Utan att skaffa sig ovänner kunde han säga
motparten de bittraste sanningar2). Appelboms önskan var att
Sverige skulle alldeles slippa att indragas i striden mellan
England och Holland. Hans politik var, att Sverige skulle
iakttaga en bestämd neutralitet mellan de tvenne rivaliserande
makterne, men ändock veta att af sin ställning skörda goda
frukter. Han kände väl sin tids både Engelsmän och
Holländare, och måhända har man hans trägna råd att tacka för, att
oaktadt Sverige ingick en allians med England, detta likväl ej
hade svårare följd, än att Sverige kunde utan
neutralitetsförklaring vid fredsslutet uppträda såsom en välvillig medlare och
mäklare mellan de tvenne makterna.

Den Maji skrifver Appelbom till svenska regeringen, att
Downing å engelska regeringens vägnar föreslagit ett förbund
mellan England och Sverige, men som denna saken, fortfor
han, vore af »öfvermåttan stor importance och consequens,
särdeles i regard äff den Engelske Nationen, som grufweligen
superb, jaloux, sensibel, délicat och vindicatisk är, så beder
iagh den högste Guden innerligen att nådigt förläna E. K. M:t
sådane deliberationer, consilia och resolutioner härutinnan», som
lända Gudi till ära och pris, K. M:t och riket till ständig fred,

1) Han hade gjort hvad han kunnat, skrifver han till Ehrensteen den .^{J
October 1664, för att drifva på ersättningsfrågan rörande Guinea, men »att
injuriera och blasmera dem (Holländarne) såsom hr Downing gjorde, dertill
hade han inga ordres. Och hr Downing hade dermed ingenting vunnit».

2) Så t. ex. kunde han säga till en medlem af Generalstaterne: »Veulent
les Hollandais parler de la bonne foy et de sincérité, qui, en ce point, sont
tenus pour les plus perfides et scélérats du monde! Qui, contre omnem bon am
fidem, ayant fait le traitté d’Elbing, par mille tours ont dilayé, tourné et
corrompu le texte et sens de ce traitté par les additions des Elucidations, qui
— au lieu d’amitié, que promettait ce traitté — ont insulté a la Suede comme
des barbares et gens sans foy!». Hvartill den tilltalade godmodigt och
förtroligt svarade att de icke allenast hårdt och illa behandlade alla potentater,
utan ock sine egne medbröder och andra provinser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free