Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
VICTOR GRANLUND. ,
84
noterad som jaloux1). Han yrkade emellertid, att när
ersättningssumman en gång utfölle, lian och icke Silfvercrona skulle
få den om händer; och han anförde för detta yrkande såsom skäl:
Staterne ville det helst, och det vore att befara, att
Silfvercrona eljest skulle göra åtskilliga föräringar deraf efter sin egen
fantasi. A. deremot skulle — om några föräringar komme i
fråga — ej utgifva några sådana utan att först hafva K. Mrs
bifall, och endast i sådana fall föreslå dylika, att det lände till
K. M:s verkliga gagn och till väl förtjenta personer. Vidare
vore han (A.) alltid beredd att göra kronan full räkenskap.
Slutligen syntes det vara lämpligast, enär han der vore K.
M:s resident2). Såsom bevis på huru godtyckligt Silfvercrona
ämnade behandla ersättningssumman anför A., att S. lofvat
Yossius att af densamma få sin fordran af drottning Christina
betald, och dessutorp. åt en Vicqfort en större summa; och när
svenska regeringen sjelf prutat ned summan till 150,000, så
erbjöd S. en uppgörelse för 130,000, då likväl Appelbom
ingrep och förklarade att det skulle blifva vid hvad svenska
regeringen faststält såsom minimum. Kort derefter medgifver
Silfvercrona att skilnaden emellan den fordrade och den
erbjudna summan skulle få afgöras af franska sändebudet i Haag
såsom skiljedomare. Denne, grefve D’Estrades, var dock, såsom
Appelbom säger, »god holländsk», hade varit i holländsk tjenst
och derföre blifvit »honorablement beneficerad». Detta förslag
blef emellertid i tysthet begrafvet, och Silfvercrona fortfor att
»agera i det Guinéiske värket», likväl med lika liten framgång
och lycka som förut.
Under de första månaderna af år 1665 utarbetade
Silfvercrona, jemte förste rådspensionären De Witt, ett förslag till
uppgörelse, enligt hvilket Sverige, emot 140,000 rdr specie, skulle
icke blott afträda alla anspråk på sina förra besittningar på
Guineakusten och på skeppet Christina med varor o. s.v., utan
äfven afstå från ali rättighet att på samma kuster idka handel
och sjöfart, och S. hade dessutom lofvat andra fördelar och
vilkor, såsom att staterne ej skulle vara förpligtade att utgifva
den accorderade summan, så framt Sverige dels icke uppgåfve
*) A: s br. t. Elirensteen d. Jan. 1665. Silfvercrona förde dessutom ett
lefnadssätt, som väckte offentlig förargelse. A:s br. t. E. d. Jan. s. å.
2) Till densamme d. T7T Jan. s. å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
