Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
SVENSKA AFRIKANSKA KO M PAN JETS HISTORIA,
391
af honom svarat, att ’de måste så ställa till, att de neutrale
äfven måtte lida någon incommoditet, på det Holländarne ej
måtte förlora handeln’. Tydligen, säger Appelbom, skola icke
några skäl i verlden af håll a Holländarne från att skada sina
grannar och andra neutrala, som af kriget kunde profitera.
Helst skulle de föra kriget på verkligt sjöröfvarevis —
skilnaden var dock icke särdeles stor. Sverige, sade Holländarne,
vore för mäktigt, och kunde hindra Hollands öfvermakt på
sjön — derföre måste man tillfoga det ali möjlig skada1).
Frankrike tog också i sjön allt som kom eller gick till eller
från England. Det vore att frukta, varnar den outtröttlige
Appelbom, att Sverige alldeles ingen satisfaktion skulle erhålla,
om det icke allvarligt visade dem tänderna och kunde, jemte
allvarsamma hotelser och skarpa ord, vara färdig med sjelfva
slaget; eljest torde man det icke akta, utan tvärtom; ty nian
hade nogsamt gifvit tillkänna, att Frankrikes så väl som
Hollands intresse vore, att Sverige måtte hållas »i tööm och en
ballance», och ingalunda växte högre eller blefve mäktigare än
det redan — och detta allt för mycket — vore2).
Ändtligen inträffade dock den dag, då på dessa långa och
ledsamma underhandlingar blef ett slut. Den Julii 1667
undertecknades i Haag traktaten mellan Sverige och
Generalstaterne om Guineafrågan så väl som andra tvistepunkter — den
s. k. »Tractatus reconciliationis». Genom sin seghet och
envishet och svenska regeringens eftergifvenhet vunno
Generalstaterne deri allt hvad de önskade rörande det f. d. svenska
Guinea. Sverige fick visserligen de längesedan utlofvade 140,000
rdrna3), men emot vilkor att ej blott afstå besittningen och
ersättningsanspråken för skeppet Christina med varor, m. m.,
utan äfven rättigheten för svenska undersåtar att handla på
Guineakusten4). Danmark hade redan l1/, år förut5) afstått
icke blott sina anspråk på Cabo Corso, Taccorari och
Aiina-mabo, hvilka alla i sjelfva verket tillhört svenska Afrikanska
*) Det är mer än förunderligt att man så länge led med tålamod så många
våldsamheter oeh att icke alla de förfördelade och plundrade makterna bildade
en kraftig koalition, för att med ens göra slut härpå. Engelsmännen voro de
ende, som med verklig energi uppträdde emot, detta systematiska röfveri.
2) A:s br. t. rikscancelleren d. 7 Jan. 1667.
3) Fryxell uppgifver oriktigt 150,000 rdr.
4) Se bilagan 10.
5) Genom konventionen i Haag d. 11 Febr. 1666.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
