422 (Historiskt bibliotek / Sjette delen)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i det danska vapnet. Djupt oroades Gustaf Vasa häröfver, och
han uttalade som sin åsigt, »att vi kunna med samma fog
tilltaga oss Danmarks och Norges vapen» [1], men han uppträdde
med den största betänksamhet. Han till och med tvekade att
göra föreställningar [2], ty han befarade, att på en brefväxling
»skulle strax vilja följa något annat».

Oaktadt denna försigtighet mörknade dock den politiska
horisonten i norden allt mer och mer. På Danmarks tron
uppsteg år 1559 en ny konung, ung och ärelysten. Det var samme
hertig Fredrik, som före sin fader synes hafva upptagit de 3
kronorna. Det bådade ej godt för framtiden, att han afvisade
de föreställningar, som konung Gustaf ändtligen gjort om vapnet [3],
och att han genast utsträckte sin hand efter nya landområden.
Ditmarschens eröfring berörde väl icke Sveriges intressen, men
helt annat var det med Livland.

År 1558 hade ett fruktansvärdt oväder brutit löst öfver detta
land. Den murknade ordensstaten skakades i sina fogningar
genom ryssarnes infall. Förtviflande om det helas bestånd sågo
de skilda delarne sig om efter försvarare. I Sept. 1559 afslöts
ett fördrag, hvarigenom Danmark förvärfvade Ösel och Wiek.
För Sverige var detta en sak af betänkligaste beskaffenhet.
Redan förut var det genom Norge, Skåne, Halland, Blekinge,
Bohus län och Gottland nästan fullkomligt afskuret från
vesterhafvet och till en god del äfven från södra Östersjön. Blefve
äfven Livland en dansk provins — ty att Danmark skulle söka
utvidga sin nyvunna besittning, kunde ingen draga i tvifvel,
liksom väl ingen kunde lugnas däraf, att den öfverlemnades åt
hertig Magnus, Fredrik II:s broder — då vore Sverige helt och

[1] T. Fredrik II i Sept. 1559. R. R.
[2] D. 25 April 1555 skrifver konung Gustaf t. Germund Svenson: »Vi
äro komna i förfäring, att hertig Fredrik låtit utgräfva i sin signetring
Sveriges vapen de 3 kronor hos de andra Danmarks vapen. Som ock för några
få år skedde, då Kristian III lät gifva hertig August sin dotter, och
drottningen drog med henne till bröllopet, lät hon besmycka alla sina vagnar med
samma Sveriges vapen, så ock hänga samma vapen för alla sina herbergen,
där hon framdrog». Fredrik och Dorotea tyckas hafva tagit första steget och
dragit konungen med sig. D. 30 Dec. 1557 skrifver Gustaf t. Bengt Gylta,
att både konung Kristian och hertig Fredrik hafva låtit sätta 3 kronor i deras
egna signeter, såsom vi af de bref oss nyligst från dem äro tillhanda komna
se och förmärka. D. 16 Mars 1558 uttalar Gustaf Vasa i bref t. hert. Johan
sina betänkligheter att skrifva om de 3 kronorna till Danmark. R. R.

[3] D. 7 Aug. 1559 hade Gustaf I fått svar om 3 kronor från Fredrik
II. R. R.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/histbib/6/0430.html

		Historiskt bibliotek / Sjette delen / 422 (1875-1880) With: Carl Silfverstolpe Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|