- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
434

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Östersjön [1]. Endast ogerna skall en del af danska rådet hafva
undertecknat fördraget [2].

Större delen af rådet var nämligen obenägen för kriget.
Äfven änkedrottning Dorotea och August i Sachsen [3] uttalade
sig däremot, men intet hjälpte. Endast tagande råd af några
få, sina närmaste förtrogna rustade sig Fredrik till kampen [4].
Förberedelser till denna vidtogos i den största omfattning redan
från våren. I Tyskland bedrefvos värfningar i storartad skala.
Grefve Gynter von Schwartsburg hade åtagit sig att anskaffa
5000 ryttare och 60 fänikor fotfolk [5]. Sina egna undersåtar
ämnade Fredrik spara. Dock finna vi i April befallningar
utfärdade till danska adelsmän att vara i Köpenhamn d. 29 Maj.
Konungen hade i sinnet att företaga ett tåg inåt Sverige [6].

Redan i midten af April hade Fredrik afstängt detta land
från all tillförsel på Östersjön [7], ett företag af så fiendtlig natur,
att det i sjelfva verket innebar en krigsförklaring. Här utlade han
Jacob Brockenhus med en flotta [8], — såsom Erik XIV underrättades,
ej för att föra krig utan för att ledsaga köpmännen i säkerhet
genom rikets strömmar [9]. I själfva verket var förhållandet ett
annat, och man ådagalade samma brist på ärlighet, som förut vid
de svenska sändebudens kvarhållande. Så länge kriget ej offentligen
var förklaradt, vågade man ej vid Helsingör lägga något
hinder för trafiken, men då skeppen kommo till örlogsflottan,
skulle de kvarhållas »under föregifvande, att Gustaf Olofson och
andra flera skällt alla danskar för förrädare» [10]. I Maj utsändes


[1] Quellensamlung zur Gesch. der herzogthümer Schlesw. Holst. etc. 2,2 häft.
[2] Hövel: Lyb. Chron.
[3] Se t. ex. dennes bref d. 7 Maj. Arch. f. die Sächs. Gesch. II, 394.
[4] D. 1 Jan. 1570 skref Fredrik t. rådet: Det må vi väl bekänna, att
då samma krig begyndes, rådde vi icke med många af er. Dsk Mag. III.
R. 5. B. 2. Osannolik är därföre Resens berättelse äfven om det holsteinska
rådets hörande och samtycke till kriget. Resen s. 80.

[5] Grynt. von Schwartsburg d. 18 Ma] t. kejs. Ferdinand (Meddel. af
bibl. Styffe).

[6] Erik Podebusk d. 3 Maj t. Krist. Göje. Saml. t. Adelens Hist.
[7] Fredrik t. August af Sachsen d. 14 April. Ausl. Reg.
[8] D. 15 Apr. skref Jac. Brockenhus från Köpenhamn t. Laurits Andersen
t. Sandby, underamiral på danska flottan, att han ville komma till
honom med det snaraste. Han befaller honom på Fredrik d. II:s vägnar att
anhålla alla svenska skepp, som ville löpa åt Sverige. Danica 1568 72,
afskrift. Brefvet togs sedan på amiralskeppet af Jak. Bagge och framlades vid
fredsmötet sommaren 1569.

[9] Se Mon. Hist. Dan. II, 257.
[10] Fr. Brockenhus till Jak. Brockenhus d. 4 Maj. Danica 1568—72;
brefvet togs på samma gång som br. af d. 15 April, D. 26 Maj inskränktes J.
Brockenhus’ uppdrag t. att anhålla endast de skepp, som förde lifsmedel
och krigsmateriel. T. o. a. L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free