Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
BET NORDISKA SJU ÅRSKRIGETS HISTORIA.
467
hafva legat ej mindre än 8 veckor *), låtande svenska skepp gå
obehindradt fram och tillbaka mellan Sverige och Tyskland
med folk och andra förnödenheter. Sådant föreföll konung
Fredrik underligt. Skräm fick mottaga allvarliga föreställningar
för sin overksamhet och befalldes stanna ute, så länge is ej
hindrade 2). Han var det ock hela Oktober, gick slutligen till
Bornholm 3) och därifrån till Köpenhamn, hvarest han inträffade
omkr. Martini4). Som lybeckarne samtidigt begåfvo sig hem,
voro härmed flottornas rörelser för året slutade.
III.
1563 års fälttåg hade utfallit till danskarnes fördel, om
det ock ingalunda varit afgörande. Deras flotta hade länge
varit ensam i Östersjön, och till lands kunde de skryta af
framgångar sådana som Elfsborgs intagande och Halmstads
undsättning, under det svenskarne måste åtnöja sig med den
obetydliga äran af några plundringståg och en eröfring, som man
genast förlorade. Hvilka förhoppningar danskarne äfven hyste
vid början af år 1564, kan man ana af följande grefve Gynthers
von Schwartzburg skildring af tillståndet i Sverige.
Konung-Erik, skrifver han d. 6 Januari till Vilhelm af Oranien, kan
ej samla sin här, och är stort myteri i landet, ty adeln är
emot honom, emedan han fångat sin broder Johan, så att han
måste starkt bevaka sig. Han har intet främmande folk i riket
och har svårt att få något men bedrifver i Tyskland allehanda
»praktiker» genom landtgrefvens hemliga hjälp. Han kan anses
såsom redan halft slagen, ty svår dödlighet råder i landet samt
stor brist på salt och annat, emedan konung Fredrik stänger
tillförseln. Man finner det naturligt, att grefve Gynther med denna
föreställning om förhållandena i Sverige tillägger, att han
dagligen hoppades på svår vinter och is för att oaktadt sjukdomen
bland trupperna ånyo rycka upp 5). Sådan var äfven konun-
Resen 97. Elsebe Krabbe påstår visserligen, att de gingo fram och
tillbaka i sjön, men i så fall skulle Skräm ej kunnat blifva föremål för de
beskyllningar Fredrik framställde. Mon. Hist. Dan. II, 37.
* 2) D. 30 Sept. t. P. Skräm. T. o. a, L.
3) Resen 97.
4) D. Mag. III R. 3, 81—97 ocli Mon. Hist. Dan. II, 36 uppgifva St.
Mårtens dag. Dagb. i D. Saml. 2 R. 2 B. s. 188 har d. 6 och 7 Nov.
5) Brefvet tryckt hos Arnoldi: Hist. Denkw. s. 271.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
