Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494:
G. 0. Fit. WESTLING.
74
kommo d. 29 Sept., Ii ade nyss förut blifvit utrym dt af
svenskarne. Bristen fortfor likväl att vara så tryckande l), att
fälttåget såg ut att blifva ganska kort. Först d. 2 Okt.
»samtyckte grefven med komiss arierna» att draga mot Kalmar,
där samtidigt EL Trolle med flottan borde inträffa2). Utan
att möta något motstånd af de ständigt undanvikande svenska
befälbafvarne drog bären, som skall hafva uppgått till 24
fänikor fotfolk och 9 fanor ryttare, in i Möre3). Under
vidsträckta härjningar framträngde den till 4 mils afstånd från
Kalmar. Ett försök till öfverrumpling af denna stad
gjordes d. 12 Okt. af en mindre styrka men misslyckades. Att
tänka på en belägring utan belägringsskytt var icke möjligt,
att draga midt genom landet till Halmstad utan lifsmedel, var
det lika litet4). Man måste anträda ett återtåg, under hvilket
trupperna enligt en deltagares vittnesbörd ledo mera nöd än
förut under hela sommaren. Såsom det synes i ett knappt
stridbart skick, lemnade de Sveriges område d. 14 Okt5).
Troligen till Fredriks stora glädje återvände grefven och hans
ryttare kort härpå till Tyskland 6). Hans förrättningar i
norden hade icke varit »rätt stora», men såsom någon förrädare
må han icke anses. Med förakt afvisade han Eriks anbud, att
de två skulle dela Danmark med sundet till gräns mellan sig 7).
Hvad man däremot med säkerhet kan påstå, är, att hans
intressen voro hufvudsakligen fästade vid Tyskland. Kriget mot
Sverige betraktade han antagligen blott såsom medel att rikta
sig. Flera tusen röfvade boskapsdjur bortdrefvos år 1564 till
Sclrvvartzburg8). Såsom mycket urskuldande orsaker till den
T. o. a. L. innehålla en mängd befallningar till densammas afhjelpande.
2) Komiss, t. Fr. d. 2 Okt. fr. Lyckow. I). K. Hist, 51. S. D. t.’onämda.
(säkerl. rådet i Kpnhmn). Ibid.
3) Så uppgåfvo åtminstone Knut Håkanson, Jakob Turson och Karl
Holgerson. Se Eriks bref t. dem d. 18 Okt. R. R.
4) Komiss, t. Fr. II fr. Vebye d. 13 Okt. 1). K. Hist. 52.
5) Kristoff. Göje t. sin hustru cl. 21 och 24 Okt. Saml. t. Adelens Hist. (Göje).
6) Att detta åtminstone gällde ryttarne, se Fredr:s bref d. 12 Nov. t. J.
Lykke. T. o. a. L. Enl. Grundtvig: Meddelelser fra Rentekammerarchivet
III, 203 204, erhöll grefven aflöning till den 18 Nov. 1584.
7) Erik hade skrifvit flera bref, där han småningom höjde sina anbud.
Det sista dat. d. 15 Juni 1564. Anzeiger für Kunde der deutschen Vorzeit, Neue
Folge XX, 230. Grefvens svar dat, Kalmar d. 14 Sept. 1564. Posselt 1, 344
(obs. dateringen oriktig. Enl. Resen 121 är ett svar från grefven dat. d. 13 Okt).
8) Då de boskapsdjur, som grefven i Sverige »köpt», drefvos genom
Danmark, ökade drifvarne deras antal med alla de kommo öfver. Fr. t. rådet i
Kpnhmn d. 13 Okt, T. o, a, L,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
