Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
DET N Oll DISK A SJUÅRSKRIGETS HISTORIA.
497
visade det sig likväl omöjligt att verkställa konungens bud.
Sjöfolket och knektarne hade till stor del dött, och bland de
lefvande var villigheten ringa. Härtill kom, att de
nödvändigaste artiklar i skeppens utrustning icke funnos 1). För allt
detta fick åter den olycklige Klas Fleming bära skulden.
Han ersattes d. 18 Sept. af Klas Kristerson (Horn) såsom
amiral. Om konungen nu väntat sig någon större verksamhet,
tog han fel, ty långt från att göra något försök att skydda
Oland afseglade Klas Kristerson, hvilken ansåg sig för svag till
motstånd, i stället d. 27 Sept. till Elfsnabbén2). Kanske
förskaffade den tillfälliga harmen mot honom Klas Fleming
förtroendet att med de vid Kalmar kvarliggande skeppen göra
fienden afbräck * och hindra honom gå i land3). Brännandet
på Oland var emellertid Trolles sista vapenbragd för året.
Han seglade snart hem 4). Några mindre fartyg lemnades
enligt Fredriks befallning under Peder Hvitfeldt i sjön till
handelns beherskande 5).
Vid norska gränsen voro krigsrörelserna efter misslyckandet
af Collarts infall af mindre betydenhet. Underrättelsen om
anfallet mot Collart från Bergen väckte plötsligen konung
Erik ur hans drömmerier om den nyförvärfvade besittningens
trygghet. Anstalter vidtogos genast till hans hjälp. Från
Dalarne skulle en del af krigsfolket samt hvar 3 eller 5 man
afgå under Nils Jesperson, från Norrland hvar 3 under Knut
Haraldson6). De båda hoparne skulle mötas vid Oviken.
Kunde man ej behålla Norge, skulle man »bränna, plundra och
göra de norske ali skada»7). Bud kom visserligen snart, att
Stenviksholm hade fallit, men konungen fortfor att yrka på
tågets fullföljande. I Juni »tingtade» ock Knut Haraldson med
norrländingarne, men åtminstone efter hans påstående voro de
i hög grad ovillige. De klagade öfver brist dels på lifsmedel,
dels på dugligt manskap och önskade vänta, »tills de fingo
*) Skeppshöfvidsmännens omtalda bref (9 namn).
2) Tegel s. 131. Handskriften af Rasm. Ludvigson i »Gröna boken» har d.
22 Sept. Emellertid hade underrättelse om härjn. på Öland hunnit Erik i
Link. d. 27 Sept., men om Horns afsegling talar konungen först d. 1 Okt. R. R.
3>) T. Kl. Fleming d. 10 Okt. R. R.
4) Ankom t. Kpnhmn d. 13 Okt. enl. dagb. i D. Saml, 2 R. 2 B. s. 191.
ß) Se Strals. Mem or. Buch, von J. Lindemann s. 20.
6) Till M. Heising d. 23 Maj, t. Collart d. 23 Maj. R. R.
’) Till N. Jesperson d. 6 Juni, t. M. Heising d. 10 Juni. R. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
