Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
G. O. FR, WESTLING.
106
Den svenska amiralen förföljde dem icke utan begaf sig
till Bornholm, där han uppehöll sig ungefär en vecka. D. 17
Juni seglade han med 48 skepp vesterut l), härjade d. 25 på
Mön 2) men drog sig sedermera nedåt Tyskland. Tillståndet på
flottan var ej fullt tillfredsställande, ty en smittosam sjukdom
rasade bland folket, och lifsmedel började tryta3). Man var
emellertid ensam herre i Östersjön och erhöll den 3 Juli en ökad
styrka genom de nu ändtligen kommande skeppen från Finland4).
Ännu en gång skulle dock denna sommar den svenska flaggans
välde blifva bestridt, ty den 2 Juli hade de förbundna å nyo
lyftat ankar 5). Deras skador voro nu återställda, och fartygens
antal hade växt till 36 ’’). Den 7 Juli mötte de mellan Ny djup
och Bornholm Klas Kristersons flotta, som då skall hafva räknat
46 segel. Oaktadt sin underlägsenhet öppnade den danske
amiralen Otto Bud på Jägmästaren oförfäradt striden, men endast
några få befälhafvare skyndade till hans hjälp. Flertalet höll
sig overksamt på afstånd7). Otto Rud kämpade emellertid så
tappert med sina stridskamrater, att svenskarne måste vidkännas
svåra förluster. Två skepp brändes, 2 skötos i sank och ett
eröfrades 8). Men Otto Rud och Jägmästaren togos, det andra
amiralskeppet Kristoffer och därtill kanske ett lybskt fartyg skötos i
sank, flere fartyg gjordes otjänstbara. Förlusten i manskap
uppgick säkerligen å båda sidor till flere tusen man 9). Svenskarne
togo äfven några fångar, om hvilka Erik sedermera skref, att
bättre varit, det man »låtit göra af med de gemene, efter här
äro alltför många af det sällskap tillförene» 10).
T)~Kettinck t. Fredrik d. 17 Juni. Hüb. s. 304.
2) P. Wobitzer t. Fredrik II. Stege d. 25 Juni. D. K. Hist. 54.
3) Erik t. Klas Horn d. 14 oeh 30 Juni. R. R.
4) D. 14 Juni omtalas de ss. ämnade att sändas. D. 30 Juni hoppas
Erik, att de samt 2 fartyg från Kalmar voro komna. R. It.
5) Mon. Hist. Dan. II, 536.
6) Hövel: Lyb. Chronik, uppger 22 danska och 14 lybska. Lyb. Amir.
omtalda bref d. 27 Juni uppger denna styrka hos den då ej afseglade flottan.
7) Erik Rud. t. Mog. Gyldenstjerne d. 9 Juli. D. K. Hist. 53.
8) Eriks Ruds bref d. 9 Juli nämner Hektor, Stora Gripen, Förgyllda
Lejonet och Kalmar Barken. Magnus Stigt. uppger förlusten till 4 skepp. (Handl.
rör. Sk. Hist. XXI, 20). Ingendera nämner S:t Jöran, som danskarne eröfrade. Enl.
Mog. Gyldenstjernes bref d. 12 Juli miste svenskarne 5 skepp. D. Mag. 3 R. 2, 83.
Danska förlusten uppges i samma bref till 2 skepp. I Eriks bref till
Horn d. 18 Juli nämnes också blott Jägmästaren som eröfradt. I Gröna boken
uppges ett lybskt fartyg såsom skjutet i sank så ock hos Resen.
9) Magnus Stigt. uppger svenska förlusten utom de drunknade till 362
döde och 523 lemlästade.
10) Erik d. 18 Juli t. Kl. Kristerson. R. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
