Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
G. O. FR, WESTLING.
106
landstrupperna uppehålla sig vid Kinds och Marks gränser för
att af hålla ali undsättning För öfrigt måste Eriks
uppträdande ej litet bidragit till ställningens försvårande. Att ban
inför krigsfolket framställde Per Brahe såsom upphofsman till
nöden genom att hafva innehållit solden, torde ej hafva ökat
truppernas lydnad mot sina befälhafvare2), och genom dessas täta
ombyte alstrades naturligtvis villervalla. Den 13 Juli befalldes
Hans Larson taga befälet, tills Mornay hunnit anlända. Följande
dagen åter nämdes Ivar Månson (Stjernkors) till den sistnämdes
efterträdare, »efter Mornay ej ville taga sig något före» 3).
Instruktionen utsatte dock som vilkor, »såvida Mornay ej vore
ankommen eller mot sin föreskrift icke ville anfalla fienden». Detta
borde Ivar Månson ej försumma, ty krigsfolket i Vestergötland
vore villigt därtill, om det ej förhindrades. Till sin hjälp kunde
han uppbåda menige man af häradena i Elfsborgstrakten.
Lifsmedel skulle om möjligt aftvingas norrmännen, men i nödfall
finge han använda den mellan Elfsborg och Skara samlade
gärden 4). Bristen tvingade emellertid svenskarne att d. 18 Juli
lemna sin fasta ställning5) och draga sig in i Mark6), och häraf
begagnade sig Dan. Rantzau. Han ryckte in i Sverige, brände
Gamla Lödöse (d. 29, Juli) och 4- eller 500 gårdar i Ale och
Flundre härad men drog sig därpå efter grymmar) härjningar
till baka till Elfsborg. Att fortsätta tåget hade nämligen visat
sig omöjligt. Krigsfolket var svårhandterliga De tyska ryttarne
ville ej skiljas från sina vagnar, med hvilka man ej kunde
komma fram. D. Rantzau beslöt att draga sig till Varberg för att
därifrån, om man kunde finna någon större väg, infalla i
Vestergötland. Tusen man svagare, än han kommit, anträdde han
återtåget i början af Augusti8). Detta fortsattes dock ända till
Halmstad, dit hären ankom d. 14 Aug 9). Svenskarne hade icke
1) T. Hans Larson cl. 13 Juli. R. R,
2) T. knekt. f. Elfsborg d. 20 Juli. R, R.
5) T. Ivar Månson d. 14 Juli. R. R.
4) Instruktion dat. d. 14 Juli. R. R.
5) D. komiss, bref d. 21 Juli. D. K. Hist. 53.
6) D. 29 Juli t. Br. Birgerson. R. R. Flere fänikor mönstrades d. 22
och 27 Juli i Sättila.
7) T. Smål. d. 1 Sept. R. R. Vera et brevis narratio etc.
8) Af P. Biides ocli Sten Rosensparres bref t, Mog. Gyldenstjerne d. 2
Aug. (D. K. Hist. 53) och Kr. Göjes till sin hustru d. 20 Aug. (Saml. t.
Adelens Hist. (Göje)) ser det ut, som uppbrottet skett d. 3 Aug. Dagb. i D.
Saml. 2 R. 2 B. s. 192 har d. 6 Aug.
9) Nyss nämda dagbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
