Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103 TET NORDISKA SJUÅRSKRIGETS HISTORIA. 539
rykten kringflögo om det understöd, som änkeliertiginnan skulle
gifva Grumbach, men säkert är, att ban ej erhöll det minsta *).
Af Spanien påstods änkehertiginnan kunna beräkna säkert
bistånd. Granvella, sade man, hade tillbjudit sina tjänster2) och
sökte öfvertala Filip II att antaga sig Lothringen mot
Danmark 3). Då Kristina fram på sommaren reste till
Nederländerna, troddes allmänt hennes färd vara företagen i hopp att
utverka understöd af Filip. Man berättade, att lion i Bryssel
skulle få 400,000 thaler till kriget, och att hon väntade
»staatlicher hülfe» både till lands och sjös från Nederländerna.
Förbundna hade hon i Erik XIV, åt hvilken hennes dotter Renata
var lofvad, och i flera tyska riksständer, Ett annat rykte
förtäljde likväl, att hon ämnade sälja alla sina anspråk på
Danmark åt Spanien 4). För den habsburgska politiken vore intet
angelägnare än att bemäktiga sig Öresund.
I själfva verket pågingo detta år underhandlingar mellan
Sverige och Lothringen. De hade inledts genom ett bref från
Mornay d. 27 Okt. 1564 till änkehertiginnan, hvari hon uppmanades
att affärda ett sändebud till Sverige. Han ville underrätta henne
om säkra medel att återfå sitt fädernearf5). I början af Jan.
1565 afsändes af Erik XIV Arnold Rosenberger till Lothringen
för att underhandla om ett förbund mellan de båda staterna 6).
Någon giftermålsfråga hade han däremot icke fullmakt att väcka7).
Den 18 Juni framställde Rosenberger sitt uppdrag för hertigen
i Nancy men hänvisades till änkehertiginnan, som just nu
uppehöll sig i Nederländerna. D. 5 Juli erhöll han audiens hos
henne i Tiele (i Geldern), men hon uppsköt saken, tills den
svenska ambassaden, som låg i De venter, hunnit anlända.
Sändebudet fick likväl det intryck, att Erik måste allvarligare gripa
sig an med giftermålssaken, förrän förbundet kunde vinna någon
tjänst ocli gifva honom pension (Orioli 2, 258). Wolfgang ville komma i
spetsen för en här och underhandlade med Grumbach (Ortloff 2, 279) men
bedyrade, att han ej stod i några praktiker mot Danmark.
1) Ortloff: Gesch. d. Grumb, Händel 2, 251—275,
2) Ibid. 2. 254.
4) Ibid. 2, 272.
4) Vilhelm af Hessen till Ludvig af Nassau d. 17 Aug. Ar ch. de la
Mais. d’Or. Nass. 1, 408.
5) Silliers t. Bollwiler d, 15 Dec. 1564. Pap. d’etat du Card, de Granv.
VIII. 550, 660.
6) Instruktion dat. d. 4 Jan. Tit. Reg. 1522—92,
7) Afsked t. legaterna d. 14 Juli. R. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
