Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
TET NORDISKA SJUÅRSKRIGETS HISTORIA.
541
försök mot Danmark utan att först rådfråga Filip II 1). Denne
liade ban emellertid förut tillstyrkt att gifva ett
penningeunderstöd. För egen del iakttog G-ranvella den försigtige statsmannens
ståndpunkt. Sverige önskade ban allt godt, men omedelbart ville
ban ej blanda sig i de Jothringiska intrigerna för att ej gifva
anstöt åt holländarne 2), hvilka kunde börja frukta för sin handel.
Olika förhöll sig den romerske kejsaren. Han förmanade
hertiginnan d. 28 Aug. att afstå från sina hittills med Sverige i orda
stämplingar mot Danmark och Holstein och bad henne framför
allt akta sig för Grumbach 3).
Liksom kejsaren här motarbetade Sveriges intressen, använde
ban på ett annat håll sitt inflytande för att beröfva Sverige en
ny vän och rädda Danmark från en ny fiende, som höll på att
uppträda. Det var en medlem af Brandenburgs kurfurstliga hus,
markgrefven Hans af Küstrin. Midt under kriget framträdde
denne med de anspråk slägten ansåg sig hafva på delar af
Schleswig, Holstein och Norge genom Joakim I:s giftermål
med en dotter till konung Hans I 4). Erkände Fredrik II hans
anspråk, lofvade han honom sin hjälp. Man må ej förundra sig
öfver att saken föreföll konungen något eftertänklig.
Fordringarne kunde han naturligtvis icke bevilja, men å andra sidan
var markgrefven känd såsom »bös dänisch» och stående i nära
förhållande till Sverige och Weimar. I förlitande på kurfursten
Augusts makt och inflytande hos kejsaren och den öfversachsiska
kretsen gaf han i början intet svar. Markgrefven sände därpå i
Juli en beskickning till Danmark, men denna fick återvända
med begäran, att frågan skulle uppskjutas till lägligare tid.
Härmed lät sig Hans emellertid icke nöja utan rustade till anfall.
Konungen i Sverige, sade han, hade låtit handla med honom
och föreslagit goda vilkor. Något krig kom likväl icke till
utbrott. Hertigen i Preussen bad honom betänka, huru illa Polen
skulle taga hans rustningar, och att, om Erik vunne för stor
styrka, skulle Fredrik II vända sig till Spanien och huset
Burgund, hvarigenom de östliga ländernas handel på Östersjön
ofelbart skulle störas. Äfven kejsaren gjorde flera gånger föreställ-
Granvella t. Filip. cl. 20 Nov.
2) Se t. ex. Granvella t. Bollwiler d. 14 April och Granv. t. Filip II d.
17 Fehr. Pap. d’etat du Card, de Granv. IX, 18.
3) Se Reg. Dipl. Hist. Dan.
4) Droysen: Gesch. d. Preuss. Polit. Norsk Hist. Tidskrift 2, 108.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
