- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
561

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

183

DET NORDISKA SJITARSKRIGETS HISTORIA.

1)563

utskrifva kvinnor till- krigstjänst. För Upland, Dalarne,
Vestmanland och. Östergötland ega vi fogdeberättelser kvar, hvilka
visa, att de hemkomne knektarne mycket dogo i pesten, att
allt för ungt folk utskrefs, och att utskrifningarne skedde med
väld, så att den rike skonades, medan den fattiges alla söner
uttogos. På somliga ställen handlades med folket om utgörande
af ej mindre än trenne gärder. Allmänt klagades öfver brist
på nödvändighetsartiklar såsom salt1). Det hjälpte ej mycket,
att Erik, skyllande den dyra tiden ej på fejden utan på
vanvården af rikets mynt, fastsatte en mängd bestämda pris och
stolt förklarade sig ega makt att hämta de utländska varorna,
om de ej komme sjelfmant 2). En mängd främmande
handelsskepp infördes emellertid af flottan till de svenska hamnarne.
Många kommo äfven frivilligt, särskildt till Varberg, där de
till stor del utbytte sin last mot varor från Narva, hvilka
ditfördes öfver land 3).

Intressant vore det, om man med säkerhet kände något om
sinnesstämningen i landet mot konungen. Att adeln liksom
bönderna önskade fred är temligen säkert4). Att den detta år
fyllde sin rusttjänst sämre än förut, kan hafva sin förklaring af
det förödande kriget5) och behöfver ej nödvändigt tydas såsom
en följd af stigande missnöje. Anmärkas bör det likväl, att den
fångne Mornay berättade för Fredrik II, att om Erik XIV ej
frigåfve sin broder Johan och försonade sig med honom, skulle
han störtas, och hertigen af adel och allmoge uppsättas på
tronen 6). Af fogdarne skildras naturligtvis allmogen såsom sin
konung mycket tillgifven. Denne ansåg sig dock hafva skäl
att klaga öfver ovillighet i Vestergötland och förräderi i en del
af Småland 7).

*) Se fogderapporterna i Handl. r. Sk. Hist. 24, 157—168. Kansl. Diar. s. 84.

2) Mandat till köpstäderna d. 10 Ang. Holländarne begärde 23 daler
saltlästen. Erik d. 25 Okt. t. ståth. på Sthlm. R. R. Erik ville ej gifva
mera än 1 daler tunnan. I Upl. togo borgarne 5 t. 6 mark örtug f. ett pund
salt, i Gefle togo de 7 mark.

3) Se t. ex. Erik d. 5 Apr. t. P. Kart, d. 13 Apr. mandat t.
Vestergötland. R, P.

4) Elsebe Krabbe t. Birgitta Trolle d. 24 Okt. 1566. (Saml. t. Adelens
Hist., Göje. 2).

5) 1563 fattades 177, 1564 229, 1565 310, 1566 335 hästar. Forsell I, 95.

6) Droysen: Gust. Ad. s. 27.

7) D. 14 Nov. t. P. Kristerson. R. H. P. Skräm skulle visa Åke Brun
några socknar i Sverige, hvilka ingen skada fick tillfogas. Fredr. II t. Ake
Brun d. 19 Jan. 1567. T. o. a. L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free