- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
578

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

580

G. O. FR. WESTLING.

136

komissarier kunde komma1). På sensommaren finna vi städernas
gesandter i Sverige 2), där de kvarstannade hela året. Erik hade
då beredt sig på deras mottagande. På riksdagen i Upsala
framlades för ständerna de privilegier konungen ansåg lämpligt att
gifva Lybeck. De voro ingalunda större, än de han tillbjudit
före krigets början. De gamla rättigheterna kunde icke komma
i fråga. Narvahandeln skulle öppnas mot erläggande af en
rose-nobel för hvarje märs och en gyllen för fartyg, på hvilka inga
marser funnos. Konungen ville hafva ett varuhus och fri
mönsterplats i Lybeck. Denna stad skulle förbinda sig att icke ingå
fred eller förbund med Sveriges fiender eller göra dem tillförsel.
Till 5 sjöstäder i Tyskland skulle svenskarne fritt föra sitt gods
och tyskarne till 5 uti Sverige. Hvad K. M. vore skyldig före
fejden, kunde icke betalas, liksom ej häller någon ersättning
gifvas för lybeckarnes förluster under kriget. För de fordringar
de däremot hade hos de enskilda före kriget skulle betalning
lemnas3). Antagligen gick riksdagen i allo in på detta
förslag4). Den uttalade derjemte såsom sin — eller rättare sagdt
konungens — vilja, att endast på det vilkor borde förlikning
med Danmark träffas, att Sverige behölle Blekinge, Norge,
Varberg, Jämtland och Härjedalen, eröfringarne i Livland, sina
rättigheter till Gotland samt allt, hvad framdeles intagas kunde.

Rikets tillstånd var emellertid ej sådant, att det kunde
gifva kraft åt de stora anspråken. Det var utarmadt och dess
konung sinnesrubbad. Från utlandet var ej någon hjelp att
vänta. Liksom i det inre utmattningen måste varit i ständigt
tilltagande, hade i det yttre den isolerade belägenheten blifvit
allt större. Ar 1564 hade beröfvat Sverige Hessens vänskap, år
1565 hade kejsaren brutit med Erik, år 1566 drogo sig troligen
i följd häraf åtminstone de flesta tyska sjöstäderna undan be-

’) Sigismund Augusts bref d. 11 Juli. Polonica Varia. Hansan hade
vändt sig t. Sig. Aug. genom Danzig.

2) I). 31 Maj skrifva Hamb. Braunsch. och Lyneb., att sändeb. skulle
affärdas från Strals. o. Alt-Stettin. (Hansestäderna^ bref 1562—1673). D. 11
Aug. afseglade Gr. Straupitz och B. Forstenow fr. Stralsund. Willebr.: Hans.
Chron. s. 261. I Tit. Reg. 1522—92 omnämnes en resolution gifven d. 15
Sept, åt Stralsunds o. Alt-Stettins gesandter.

3) »Handeln i Upsala på de artiklar K. M. ville inrymma Lybeck». Act.
Hist. Erik XIV. Serien 1.

4) Man ansåg freden endast borde ingås på de konditioner och privilegier,
som konungen uppsatt och d. 28 Febr. t. Tyskland förskickat. Detta förslag
var väl detsamma, som framlades för riksdagen. Stjernman: Riksd. och
mötens beslut II, 274—76.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free