Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
DET NORDISKA SJITARSKRIGETS HISTORIA.
1)587
tillförsel1). *Att afhålla soldaterna från deras plundringar
visade sig omöjligt. Deras olydnad var ett ständigt ämne för
befälhafvarnes klagan 2). Härtill sällade sig såsom vanligt
försumlighet i tjänsten :i). Att Per Brahe och Hogenskild Nilson
(Bjelke) med så demoraliserade trupper icke inläto sig i någon
öppen strid med danskarne, skedde i öfverensstämmelse med
de förnämste krigsmännens åsigt, och var säkerligen klokt. De
danska berättelserna om fälttåget visa nogsamt, huru litet de
svenska soldaterne voro sina motståndare vuxna, och de
nyssnämnda anförarne själfva omtala, att så ofta de utsändt något
folk äfven af sitt bästa att skärmytsla, hade de snart fått det
tillbaka igen, utan att någon varit efter det4). Kanske voro dock
icke heller Per Brahe och Hogenskild Nilson några hjältar 5),
och med än större säkerhet kan det påstås, att de icke voro
några fältherrar. Lägger man allt detta tillsammans, så torde
det icke vara så svårt att förstå, hvarföre framgången i så hög
grad åtföljde danskarnes vapen.
Vid 1568 års början såg det bekymmersamt ut för Sverige.
Visserligen hade man gjort förhuggningar i Östergötlands norra
och södra delar och samlat krigsfolket vid Holaveden, Motala,
och Norrby för att hindra Dan. Rantzau både från återtåg och
framträngande, men landskapets mellersta del var öfverlemnad
åt hans välbehag. Ut på slätten vågade man sig icke gerna
af fruktan för hans rytteri, och hade han erhållit den begärda
förstärkningen, skulle måhända landet ej länge kunnat göra
honom motstånd. Rådet uppfattade åtminstone ställningen som
förtviflad. I många år hade Sverige burit en »dråplig
omkost-ning» 6). Nu kunde ej längre kronans och ständernas makt och
förmögenhet förslå, »efter mer än halfva riket var af fienden
*) P. Brahes och Hog. Nilsons omnämnda bref d. 29 Dec., Erik t. innev,
på Vikbolandet d. 15 Jan. 1568. R. R.
2) Se t. ex. Erik Gustafson o. Hog. Nilson t. P. Brahe d. 27 Nov. De
bedja P. Brahe komma, på det ett godt regemente må uppehållas. And.
Sigfridson t. Hog. Nilson d. 31 Dec. Sverig. 79.
3) Se Eriks bref t. ryttmästarne d. 22 Jan. 1568. R, R.
4) P. Brahes och Hog. Nilsons omnämda bref d. 29 Dec. I detta bref
klaga de öfver de beskyllningar, som framkastades mot dem, att de skulle
hindra soldaterna från att angripa danskarne.
5) Mon. Hist. Dan. II, 400, 406. Hvad Dan. Hund och Magn. Stigtomt.
angår, visa båda i sin framställning af orsakerna till fälttågets olyckor en
sådan partiskhet den ena mot konungen, den andra mot hans öfverste
befälhafvare, att bäst torde vara att ej fästa sig vid någondera.
6) 1567 utgafs i penningar 1,166.763 <£. Räntek. Räk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
