Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
DET NORDISKA SJITARSKRIGETS HISTORIA.
1)597
dem möjligt vore Så synnerligen mycket blef dock icke
uträttadt. Den 11 Juli gingo flottorna från Bornholm. Den 13
vid middagen hade de kommit in i Kalmarsund. Omkring
1,000 man sattes i land på Oland och började bränna i
Hulterstads och Gräsgårds härad, men vid underrättelsen, att 400 man
funnos på ön, inskeppade de sig igen. Amiralerna återvände
till Bornholm, dit de ankommo d 16 Juli2). Visserligen
ämnade de sig tillbaka igen, men allehanda hinder kommo
emellan. På båda flottorna var det mycket sjukt ombord, och på
den lybska var manskapet äfven svårhandterligt till följd af
bristen på proviant3). Något vidare företag blef därföre icke
af. Redan d. 9 Aug. gaf Fredrik II Peder Munk befallning
att oförtöfvadt segla hem, emedan inga svenskar kunde
förmärkas. De större skeppen skulle uppläggas och endast de
mindre sändas ut igen4). D. 13 Aug. var den dansk-lybska
flottan åter i Öresund 5). Krigsfolket sattes till en del i land,
ty Fredrik ville använda det på ett tåg inåt Sverige.
Ett sådant ämnade han nämligen företaga i egen person
för att göra slut på den långvariga fejden. Adeln
uppmanades att*vara honom följaktig och erhöll löfte om ersättning
efter recessen och privilegierna för alla tåg öfver gränsen den
gjort eller komme att göra 6). Tiden uppsköts emellertid gång
efter annan. Slutligen bestämdes den till 8 dagar efter S:t
Bartolomei7). Ungefär vid samma tid skulle Krister Munk
infalla från Norge 8). Hade något angrepp då kommit till stånd,
skulle verkligen Sverige varit utsatt för stor fara, ty händelser
hade timat i detta land, hvilka på annat håll togo dess
krigsmakt i anspråk. Sedan det visat sig omöjligt att längre
fördraga Erik XIV:s styrelse, hade nämligen i Juli ett uppror
^ Fredr. t. Ped. Mnnk d. 3 Juli. T. o. a. L.
2) M. Tideman och H. Lindthorp t. Lyb. d. 17 Juli. Fase. Mise. 49.
Lyb. Ark. Johan III t. Sigfrid Jonson d. 4 Dec. R. R.
3) M. Tideman och H. Lindthorp t. Lyb. d. 1 Aug. fr. Bornholm. Ibid.
4) Fredr. t. P. Munk d. 9 Aug. T. o. a. L.
5) M. Tideman och H. Lindthorp d. 17 Aug. t. Lyb. Fase. Mise. 49.
Lyb. Ark.
6) Fredr:s öppna bref t. adeln på Seland, Låland och Falster d. 17 Maj.
T. o. a. L. Lika t. Langeland, Tåsing och N. Jutland.
7) Då ålades adeln i N. Jutland, Fyen, Langeland, Seland, Låland och
Falster vara närvarande i Kpnhmn. Fredr:s mandat d. 3 Juli. T. o. a. L.
8) Fredr. t. Kr. Munk d. 22 Juni. T. o. a. L. Erik Rosenkrands och
Erik Rud befallas d. 7 Aug. utgöra folk med god rustning på Munks tillsägelse.
Hist. Bibliotek. ÎS79. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
