Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historien, är det icke nog att anskaffa för så vidt möjligt trogna och
pålitliga öfversättningar derur, utan man måste framför allt vara i
stånd att bilda sig en tydlig föreställning om de särskilda annalistiska
uppteckningarnas ålder och uppkomst samt om deras förhållande till
hvarandra och till öfriga, inhemska och utländska källor. Detta är
så mycket vigtigare, som de flesta af dessa annaler äro bevarade i
temligen unga handskrifter; ingen af dessa går längre tillbaka än
till senare hälften af det fjortonde århundradet, några äro till och
med affattade först i det adertonde, flertalet härstammar från det
sextonde och första hälften af det sjuttonde. Utan tvifvel vore det föga
kritiskt att alldeles åsidosätta de yngre handskrifterna, emedan dessa
ofta nog bevisligen äro afskrifna efter äldre, som gått förlorade, men
onekligen försvåras studiet af dessa källor i väsentlig mån genom
nödvändigheten att komma på det klara med en tradition, som företer
så invecklade problem. Antagligen är det dessa svårigheter, som
jemte det utom Ryssland föga kända språket hafva vållat, att den
ryska annalistiken hittills icke tilldragit sig den uppmärksamhet af
vesteuropeiske historieforskare, hvilken den eljes torde kunna anses
förtjena. Den ryska vetenskapen synes visserligen ega en ganska rik
tillgång på kritiska arbeten angående de gamla kronikerna[1]; men
enär dessa äro så godt som otillgängliga hos oss, har jag icke kunnat
göra bekantskap med andra afhandlingar i detta ämne än
Bestusjev-Riumins grundliga och intressanta utredning (i Arkeografiska
kommisionens årsböcker, vol. V, sidd. 1—157), som dock endast rör
uppkomsten af den äldsta ryska krönikan, den s. k. Nestor, och hennes
omedelbara fortsättningar. Dess utom har jag sett några temligen
gamla uppsatser af Pogodin, likaledes om Nestor, jemte några
hithörande anmärkningar i Solovjevs »Rysslands historia», Porfirjevs
»Ryska literaturens historia» (I, sidd. 367 ff. m. fl. st.), och i den
tyska, starkt förkortade öfversättningen af Karamzins verk, der likväl
handskrifterna anföras under andra benämningar än de numera
vedertagna. På tyska lär finnas en kortare, orienterande uppsats af A.
Engelmann om de ryska annalerna från trettonde och fjortonde
århundradena (i Mittheilungen aus dem Gebiete der Geschichte Liv-,
Esth- und Kurlands, IX, 366)[2]. Deremot fins ingen dylik
sammanfattade framställning i Bonnells för öfrigt högst förtjenstfulla
Russisch-Liwländische Chronographie, som tvärt om hos läsaren tyckes
förutsätta en föregående bekantskap med resultaten af den ryska
kritiken. Schlözers, Strahls och andra arbeten torde nu få anses till
stor del föråldrade. I inledningen till den tyska öfversättningen af
Bestusjev-Riumins historia finnas några allmänna antydningar, men till
följd af åtskilliga felaktigheter och oegentligheter (synnerligen i fråga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
