- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
613

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Som jag saknat tillfälle att jemföra dessa berättelser med andra
tryckta eller otryckta källor, måste jag inskränka mig till att hänvisa
till de kända arbetena af Widekindi, Hallenberg, Karamzin (den tyska
öfversättningen, Leipzig 1833, vol. XI) och Geijer. Om Tichvins
belägring år 1613 innehåller Widekindi en kortfattad framställning
(den latinska upplagan, sidd. 412 ff.; den svenska, sidd. 526 ff.);
hos Hallenberg (vol. III, sidd. 71, 72) förekommer äfven något derom,
hufvudsakligen efter Widekindi. De talrika ryska eller i Ryssland
offentliggjorda arbeten af inhemske och utländske författare angående
smutnoje vremia hafva till större delen varit för mig otillgängliga.
Emellertid framgår af de skildringar, som jag sett, att Tichvins
undsättning endast var en episod i det fälttåg, som knäs Prozorovskij
med moskovitiska trupper företog till det Novgorodska områdets
befrielse från svenskarne, ehuru annalisterne naturligt nog hafva gjort
sitt kloster, som i likhet med andra dylika byggnader i det dåtida
Ryssland på samma gång var en fästning, till hela det svensk-ryska
krigets medelpunkt.

A.

(Polnoje Sobranije Russkich Letopisej, Vol. III, sidd. 264—266).

Om Stora Novgorods eröfring af svenskarne (Nêmtsy), och om dess
förhärjning.



Varsel förekommo i Stora Novgorod, i många kyrkor hördes
jemmer, än i aftonskymningen, än i dagbräckningen; och detta
järtecken tedde sig ofta. År 7119 (1611), den 16 Juli, på den helige
martyren Anfinogens minnesdag, var stor oro i det Novgorodska
området. En viss svensk (Nêmetskij) knäs, vid namn Jakob Pontusson
De la Gardie (Jakov Puntusov Delagard), kom från det svenska
(Nêmetskaja) landet med sina medhjelpare, medförande trupper från
det frankiska (Friaskaja) landet, och intog och besatte staden
Kexholm (grad Korêlu), bemäktigade sig hela Kexholms län (oblast’
Korêlskaja)
och föröfvade der mycken skada. Och derefter fördristade
han sig att tåga emot Stora Novgorod, kom med sin här utanför
Stora Novgorod och stälde sig på stranden vid Volkovets vid den
helige Frälsarens kyrka i Chutyn. Men knäs Joann Nikititsj
Odojevskij, som hade omvårdnad om staden, utrustade sitt manskap och sände
bud till honom för att underhandla om fred. Men den baksluge
öfvergick med en stor krigsstyrka floden Volkov och stälde sig vid den
heligaste Guds Moders Himmelsfärds kloster i Kolmov, härjande och
uppbrännande byarna. Och knäs Joann Nikititsj samlade alla sina
trupper och började öfverlägga med de andre novgorodske knäserne
och de äldste bojarerne, med all möjlig eftertanke, men tvedrägt
yppades bland vojevoderne och bojarerne; de ville icke bistå hvarandra och
försvarade icke Stora Novgorod, och för denna oenighets skull var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0621.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free