Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XL VII I GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR. 6
för framgången af Ansgars företag. Ebo bröt väg både hos kejsaren
oeh påfven och i det främmande landet, och han fortfor alltjemt att
stödja orh trösta sin fromme vän, hvilken, såsom Ansg. Vita betygar,
aldrig glömde sitt sista samtal med Ebo, under hvilket denne ined
profetisk blick uttalade sin fasta förvissning, att det verket, som de
tillsammans börjat bland nordens folk, aldrig skulle kunna utplånas.
Skönt säger derföre förf. : »Så lad da disse to mænd stå ved siden af
h in anden i den nordiske kirkes daggry, den rene ved siden af den
urene, den lidenskabeligt hensynslöse ånd ved siden af den jomfruelige
drömmerige sjæl; det værk, som de grundlagde, kom til at bære præg
af dem begge: Så hvile da også over det den velsignelse, hvori de
mödtes!»
Var Ansgar ett snille, en stor man? Åtskilliga hafva rent af
förnekat det, och Reuterdahl är icke riktigt säker på saken. Förf. säger:
»Det skulle vara svårt att säga, hvari den menskliga storheten består,
om den, som tillbringar en hel menniskoålder under kainp och
lifs-fara för en stor och ädel tanke, icke får anses bära storhetens prägel.
Eller var icke det genialitet att gå till ett främmande folk och fjärran
trakter, att varda upptagen i en fiendtlig konungs hemliga rådslag,
att genom talets magt och tankarnes eld lyckas vinna ljumma
landsmän och motsträfviga främlingar för en gerning, som stod i så stark
strid med hela tidens riktning, att med säker blick upptäcka de
lämpligaste utgångspunkterna för sin verksamhet, att veta lägga en fast
grundval för denna och genom lagstadgade former trygga hennes
fortfarande bestånd, att uppnå ett sådant resultat både inom kyrkan och
inom de tre rikena, Tyskland, Danmark och Sverige, utan att derföre
på något ställe eller i någon riktning eftergifva något af den stora
tankens ursprungliga kraf? Hvad Ansgar under sitt biskopsernbetes
33 år utt rättat, har derföre också varit stort och af o förgängl ig
betydelse för de folk, åt hvilka han egnade sina krafter. Den enda lön
han eftersträfvade för sin möda, »martyriets palm», lyckades han ej
vinna; men det som var apostelns sorg, det är nordens heder, att den
icke fläckat sig med den mannens blod».
Gerna hade vi afskrifvit hela den förträffliga skildringen af
nordens apostel. Men utrymmet är begränsadt, vi måste inskränka oss
till de nya eller något tvistiga momenten, som innehållas i förf:s
berättelse om den frankiska missionen.
Vid föregångarnes skildring af den förste nordiske konungens
döpelseakt gör förf. en rättelse, som visserligen icke är af stor vigt,
men som dock här ma anföras, emedan den bär vitne om den
noggranna uppmärksamhet förf. egnat sina källor. När man förlagt denna
akt till sjelfva den högtidliga gudstjensten i St Albani kyrka i Mainz,
har man råkat förgäta, att enligt kyrklig sed en ännu odöpt icke fick
lof att inträda i sjelfva kyrkan. Konung Haralds dop måste således
hafva egt rum i ett baptisterium, sådant som den tiden fans vid hvarje
hufvudkyrka. Liksom Rydberg (Sverges Traktater sid. 5) erinrar
äfven förf., att Flodoards vitnesbörd måste vara afgörande för den af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>