Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
ANTINORMaNNISMEN I DEN RYSKA HISTORIEFORSKNINGEN.
XXXIJI
antydningar om en »legendarisk färg» hos den äldsta ryska krönikan
äro likaledes i en viss grad berättigade, särskildt hvad berättelsen
om den varjagiska »inkallelsen» beträffar. Dock tro vi, att det
»legendariska» elementet icke består hvarken i »de tre bröderna» eller i deras
härkomst »från andra sidan hafvet» ; tre bröder hafva ofta förekommit
i historien, och månge eröfrare hafva anländt öfver hafvet. Deremot
äro de ord, som i oratio obliqua eller recta läggas de rådplägande
stammarne i munnen, liksom äfven sjelfva »inkallelsen» tydliga minnen
af en muntlig folksaga, som utspunnit sig omkring den varjagiska
invandringen.
Sjelfva denna tilldragelse måste dock fortfarande betraktas som
ett historiskt faktum, lika väl bestyrkt som Normandiets eröfring.
Om dess betydelse för Rysslands och vår egen historia kan mycket
tvistas, och mycket torde för alltid blifva oklart. Förbindelserna
emellan östslaver och varjager fortforo likväl och öfverflyttades äfven på
andra områden än det krigiska och det administrativa. Ett märkligt
vittnesbörd derom är ett sändebref från igumenen för det berömda
kijevska katakomberklostret, Feodosij den helige, till Izjaslav
Jarosla-vitsj (storfurste i Kijev 1054—1078), hvari den fromme munken
utförligt varnar sin herre för »den varjagiska eller latinska bekännelsen».
Häraf kan man sluta, att varjagerna vid denna tid af det ortodoxa
presterskapet betraktades såsom det romerska kätteriets
huvudrepresentanter, hvilket icke gerna kan tillämpas på de ännu okristnade
venderne. Ännu intressantare vore det att följa utvecklingen af den
varjagiska, särskildt den gutniska handeln med Novgorod. Utan
tvifvel har man här att söka upprinnelsen till den i viss mån
kosmopolitiska köpmannapolitik, som en lång tid koncentrerade sig kring
Yisby oth den stora slaviska stadsrepubliken och först i det fjortonde
århundradet nationaliserades, men på samma gång fick en mera
exklusiv karakter i den beryktade plattyska Hansan.
H-e.
7) A. Vidal. L’Eglise d’Avon et le meurtre de
Monal-deschi. Sidd. 83. 8:o. Paris 1879.
Denna lilla, vackert utstyrda skrift, som är tryckt i en
bibliofil-upplaga på 70 numererade exemplar, innehåller dels en beskrifning
af Avons kyrka, der Monaldeschi ligger begrafven, dels en kort
skildring af den olycklige markisens mord. Förf. har meddelat ett
noggrant aftryck af ögonvittnet, pater Lebels bekanta berättelse om
tilldragelsen och har dervid följt originalet, som förvaras i ett bibliotek
i London. Likaledes har förf. meddelat ett hittills, så vidt] anm. vet,
icke offentliggjordt aktstycke, nemligen ett kort bref af Ercole Manzieri,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
