Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
CARL SPRINGHORN.
12
skulle man söka gifva kejsaren och hans bundsförvandter en
svår stöt genom att förlägga en förenad flotta af franska,
skotska, danska och svenska fartyg vid någon udde på Norges
sydkust, hvarigenom fiendernas handelsflottor skulle hindras från
tillträde till de nordiska farvattnen, något som redan vållat dem
stor skada, och möjligen äfven England hållas i fruktan med
hotelse om en landstigning. Därjämte afsände konung Kristian
ett sändebud att jämte förutnämde Fraxineus uppmuntra
hertigen af Cleve till ståndaktighet i sitt motstånd mot kejsaren.
Därefter begaf sig Richer till Sverige på våren 1543. Han
träffade konung Gustaf i Yreta kloster, där denne uppehöll sig
under vidtagande af de sista åtgerderna till Dackeupprorets
kufvande.
Legaten begagnade detta tillfälle att betyga sin herres
medkänsla för konungen i dessa svårigheter och att råda
honom till en kristlig fred, uppmanande honom att, om han själf
varit skuld till upproret, gifva efter, men i annat fall förfara
med ali stränghet. Därefter öfvergick han till de egentliga
orsakerna till sin beskickning, redogjorde i en utförlig
framställning såväl för de aftal, som gjorts med legaterna, på grund af
hvilka han yrkade på återbetalandet af de af Pyhy uppburna
penningarne, som ock för de planer, som uppgjorts i
Köpenhamn, till hvilka nu konungen uppmanades sluta sig. Han
framhöll kejsarens vidtomfattande planer och den stora vigten
af de nordiska konungarnes förenade uppträdande mot desamma.
Som Pyhy äfven vid midsommartiden ankommit, fick legaten
tillfälle att till konungen öfverlämna den af kansleren medförda
orden.
Sysselsatt med de inhemska oroligheterna kunde Gustaf ej
så snart fatta sitt beslut, ehuru konung Frans enträget
uppmanade sitt sändebud att drifva på konungen af Sverige, att
han åtminstone läte sina fartyg förena sig med konung Kristians;
och han lofvade själf att, när fred inträdt, ställa sina trupper
till deras förfogande. Men först d. 14 Aug. 1543 finna vi att
konungen gifvit legaten svar, dateradt Stegeborg. Han ursäktar
sitt dröjsmål därmed, att han dels varit i saknad af alla de
rådgifvare, som förstode sig på denna sak, dels upptagen af att
kufva det uppror, som likt en pest angripit hela riket. Hvad
anginge franske konungens uppmaning till fredlig öfverens-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
