Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
as
SVËRIGËS POLITISKA FÖRBINDELSER MËD FRANÎtRÎKÈ.
38
ligen fredskongressen i Stettin kom till stånd, och. Dançay var
äfven här representant för sin konung, sedan Johan III i bref
till honom tillkännagifva sin benägenhet för fred.
Under de första åren af konung Johans regering fortfor
den vanliga förbindelsen mellan svenska och franska hofven
genom skriftväxling och utbyte af ömsesidiga artigheter; dock
uppkommo snart anledningar äfven till en allvarsammare form
för dessa skrifvelser. Det var återigen frågan om segelfarten
till Narva, som med Frankrike såväl som med flera andra
länder ledde till åtskilliga förvecklingar. Under Sveriges strider
med Ryssland hade alltid handeln och sjöfarten på denna stad
varit en nagel i ögat på Svenskarne, då därigenom deras
fiender erhöllo riklig hjälp och tillförsel, och därför var ej
underligt att de sökte så mycket som möjligt hindra detta och
tvinga de sjöfarande att i stället gå till Reval. Men det är
också klart, att de neutrala magterna svårligen skulle för
Sveriges krig med Ryssland afhålla sig från en indrägtig
skeppsfart, och de protesterade därför mot Svenskarnes intrång.
Med Lybeck, Nederländerna och Frankrike råkade Johan i
förvecklingar om denna sak. Slutligen sedan åtskilliga
föreställningar gjorts af de främmande magterna genom bref och
sändebud, beslöt Johan att genom en mera betydande legation
till de främmande hofven söka vända dessa tvistigheter till sin
fördel. Pontus De la Gardie och Klas Bjelke jemte
sekreteraren Herman Brüser1) affärdades då i Okt. 1571. Sedan de
förgäfves hos Lybeckarne gjort framställning att de skulle
upphöra med »Narviska handeln», ankommo de genom Tyskland
till Antverpen och Amsterdam och begåfvo sig därefter i Febr.
1572 till hertig Alba att aflämna sina bref och framställningar
till hans konung.
Efter att på förhand från Paris hafva begärt pass, begåfvo
sig de" svenska sändebuden in i Frankrike försedda med
skrifvelser från Johan till såväl konungarne Karl IX och Henrik
af Navarra som enkedrottningarne Katarina af Medici och
Johanna af Navarra2). Hofvet vistades sedan flera månader
i Blois, en tid, som var af stor betydelse för vestra Europas
*) Använd i flera beskickningar af Gustaf I, Erik XIY och Johan III.
Adlad 1576. Schlegel-Klingspors Ättartaflor.
2) Dalin, anf. arb. III, 2, ss. 20 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
