Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
G. O. FR. WESTLING.
188
danskarne hade konung Fredriks befallning att bränna yid
Ny-djup och borttaga de vid Stralsund liggande svenska skeppen
men anslaget hindrades af en svår storm, hvilken utbröt d. 20
Sept. och skingrade flottan. P. Munk hade visserligen fått sig
ålagdt att hålla sjön det längsta han kunde, men emedan ingen
fiende visade sig, anträdde han redan d. 27 Sept. återvägen.
Lybeckarne följde exemplet 2).
Så mycket torde^ emellertid af det anförda vara tydligt,
att Fredrik II visst icke ämnade medgifva svenskarne ett tyst
stillestånd. Att Johan dock hoppats den bästa framgång af
sin beskickning, kan man förmoda, emedan en god del af
trupperna i södra Sverige genast fördes mot konung Erik. Då
budbäraren återkom från Danmark, hade hertigarne med dem
redan hunnit Telje.
Här mottog hertig Johan d. 1 Sept. Fredrik II:s svar och
lejdebrefvet. Han skref då genast till baka och underrättade,
att gesandterna skulle affärdas med det snaraste, men emedan
lej den kommit något sent, och de herrar, som skulle användas
i beskickningen, ej voro tillstädes, anhöll han om förlängning
af den utsatta terminen. För öfrigt lät han sin motståndare
veta, att för anfall af konung Erik behöfde han icke vidare
frukta. Det funnes då ej längre något skäl att neka ett
stillestånd 3). Kort härefter, d. 14 Sept., uppsatte Johan sin
instruktion för de utsedda sändebuden Jöran Gryllenstjerna och Ture
Bjelke samt sekreteraren Nils Jonson. De skulle på konung
Erik lägga ali skulden till kriget, hvilket blifvit företaget mot
Johans, hertig Karls samt rådets och adelns vilja. De skulle
tillsäga Fredrik, att Johan ej hade något emot att stadfästa det
förbund, som Gustaf I gjort med Kristian III, »dock med sådana
vilkor, att vi och Sveriges krona må njuta och behålla den
!) II. Lindtliorp t. Lyb. d. 3 Sept. fr. Bornholm. Fase. Mise. 49. D. 16
Sept. skrifver H. Lindtliorp, att han fått befallning att vara den danska amiralen
följaktig. Ibid. D. 9 Aug. omtalar Fredr. i bref t. P. Munk, att svenska
fartyg lågo vid Stralsund. T. o. a. L. D. 10 Aug. skrifva de lyb. amiralerna,
att svenskarne hade en flotta i Kalmar, hvilken skulle följa de stralsundska
skeppen hem. Fase. Mise. 49.
2) H. Lindthorp t. Lyb. dat. d. B Okt. under Möen. Fase. Mise. 49.
Fredr. II t. P. Oxe o. Joh. Friis. T. o. a. L.
3) Johan arffurste och regent t. Fredrik II. Telje d. 8 Sept. Dan. 1568—
72. Dat. är oriktig. D. 8 Sept. hade hertigarne lemnat Telje. D. 2 Sept.
återkom det t. Danm. utskickade sändebudet enl. manuskript af Tegels
krönika i K. Bibi., d. 1 Sept. enl. Vill. Danzowils ofvannämda räkenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
