- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
56

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

56

G. O. FR. WESTLING. 244

188

ocli han vidtog sina mått och steg därefter. Till Varberg,
hvarifrån krigsfolket för bristens skull till stor del hade rymt,
befalldes fogdar och proviantmästare i Vestergötland leverera så
mycket lifsmedel de kunde. Jämväl skulle en fänika fotfolk
ditsändas1). Äfven till Kalmar skickades förstärkningar2).
För fästningens räkning borde såväl Oland som Småland
utgöra en hjälpgärd och från Östergötland lifsmedel ditföras. I
detta landskap ålades trupper »och andra ständer» hålla sig
redo om det gällde 3). Till öfverste för krigsfolket i
Östergötland, Vestergötland och Småland nämdes d. 14 Okt. Erik
Gustafson (Stenbock) 4). Efter denna tid tillväxer i anledning
af legaternas bref och de danska truppsamlingarne vid gränsen
konung Johans misstro mot Danmark och framstår hans
beslut att icke gå in på några obilliga fre ds vilkor allt klarare.
D. 14 Nov. låter han Sigismund August utan omsvep veta, att
om han icke kunde få en billig fred, så ämnade han försvara
sig 5). Samma afsigt uttalar han äfven i ett bref till sina
sändebud i Roskilde d. 15 Nov. Han säger sig häri icke vilja
uppfylla deras önskan att skicka flere gode män dit ned, bland
annat därföre »att det hade hos alla det anseendet, att vi
nödgades söka fred hos de danske, hvilken de ock då med dess
besvärligare konditioner varda efterlåtande». Men ville
danskarne icke hafva fred, så hoppades Johan kunna göra
motstånd. Han hade ju allt Eriks folk och visste dessutom en
hop främmande, »som ligga oss redo». De ryska sändebuden
hade äfven gifvit förhoppningar, att intet fiendtligt angrepp af
deras herre var att förmoda 6). Man rustade sig också för att
vara beredd, om underhandlingen misslyckades. I Stockholm
beslöts af rådet och den samlade adeln, att ali adel, som hade
fritt och frälst gods, skulle låna kronan 1/5 af sina lösören 7).
Fullmäktige utskickades därpå för att underhandla med adel
och allmoge i alla landsändar. De skulle tillfråga bönderna

T. Bo Grip d. 14 Okt. R. R. Inom kort förmälde Kn. Posse om en
gärd, som var skickad t. Yarberg (t. Kn. Posse d. 26 Okt. R. R.), men Bo
Grip fordrade ännu mera (t. Br. Birger son d. 4 Nov. R. R.).

2) Se t. ex. bref t. ståtli. på Yadstena d. 13 Okt. R. R.

3) T. Jak. Turson d. 18 Okt., t. P. Kristerson d. 14 Okt. R. R.

4) Fullmakt f.-Erik Gustafson d. 14 Okt. R. R.

5) Jolian t. Sig. Aug. d. 14 Nov. Lat. Reg.

6) Jolian t. Jör. Gvllenstjerna ocli Ture Bjelke d. 15 Nov. R. R. III.

7) Rådslag d. 17 Nov. R. R. III.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free