Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
DET NORDISKA SJUÅRSKRIGETS HISTORIA.
63
tern tyckas hafva legat i Danmark, befallning, att om intet
afseende blifvit fästadt vid Polen, skulle de protestera mot allt,
som stadgats mot fördragen l). Genom den utveckling, hvilken
förhållandena mellan Sverige och Danmark togo, befriades
konungen emellertid från farhågan att stå öfvergifven af sina
bundsförvandter och sattes i stånd att fortfarande spela rollen
af medlare. Han lofvade sin syster Katarina att i allt
uppföra sig broderligt, och han använde äfven sitt inflytande hos
Fredrik II för att utverka dennes medgifvande af en ny
fredskongress. För att visa sin fredskärlek gick Fredrik trots sin
förut uttalade mening in på en sådan. Han skref till Johan
härom d. 29 April och föreslog, att sammankomsten skulle
hållas mellan Ulfsbäck och Knäred samt taga sin början d. 29
Juli. Komissarier skulle komma från Lybeck och, såsom
konungen i Danmark hoppades, äfven från Polen2). Johan III
samtyckte, till mötet, men emedan landet rundtomkring den
föreslagna platsen var härjadt, ansåg han Brömsebro och
Gun-narpsbro bättre såsom samlingsort. Stillestånd ansåg han
nödvändigt. Hvarje angrepp skulle hindra fredstraktaten. Lejd
skickades genast såväl för danskar som lybeckare :i). Till
Sigismund August skref Johan d. 20 Maj, att han ämnade gå in
på mötet, såvida fienden medgaf ett vapenstillestånd. Han bad
honom ålägga sina legater att vid underhandlingen stå på
Sveriges sida 4).
De båda stridande konungarne hade således gifvit sitt
samtycke till ett fredsmöte, men någon fredlig sinnesstämning
tyckes därmed alis icke vunnit insteg hos dem. Deras bref till
hvarandra hafva en fullt ut lika bitter karaktär som förut.
Platsen för sammankomsten vägrade Fredrik bestämdt att ändra,
och ny lejd fordrade han. Sitt krigsfolk ämnade han visst icke
till sin skada uppehålla i eget land 5), om det kunde undvikas.
Detta var också hans allvar. Han rustade sig till angrepp
såväl till lands som till sjös. Efter att hafva rådslagit med
v) Instructio posterior data interiiunciis in Daniani antea ablegatis d.
17 Mars 1569. F. m. Sv. o. Dan. 1523—69.
Fredrik II t. Johan III d. 29 April. Sverig 84. Kopia.
3) Johan t. Fredrik d. 14 Maj. It. R. III. Lejd dat. d. 14 Maj för 50
danskar och 16 lyb. Ibid.
4) Johan t. Sig. Ang. d. 20 Maj. Lat. Reg.
5) Fredr. t. Johan d. 3 Juni. Dan. 1568—72. Fredr:s lejdebref dat. d.
2 Juni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
