- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
78

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

G. O. FR. WESTLING.

244

d. 20 Febr., förrän Johan fått veta, att svenskarne »för egen
nytta med deras plunderi dragit sig till baka öfver gränsen».
Men redan d. 26 Febr. omtalar konungen, att den oförtrutne
Br. Birgerson med 2 fanor ryttare åter begifvit sig in i Norge.
Det synes nu hafva varit Orust, Tjörn och Inlandet, som
hemsöktes. Längre fram på året omtalas Bohuslän såsom helt och
hållet förderfvadtl). Någon tryggad besittning af detta landskap
erhöllo svenskarne dock icke, ty alla Johans ifriga försök att i
Karlsborg eller Olofsborg erhålla en befästning, hvilken kunde
tjäna såsom pant för Elfsborg, misslyckades till följd af
krigsfolkets ovillighet.

Samma öde, som i så rikt mått kom Bohuslän till del, var
äfven tillämnadt Halland och Skåne. I det förra landskapet
brändes Fjäre härad med undantag af tvenne socknar2). Mot
Skåne kom intet anfall till utförande 3). Blekinge erlade
frivilligt brandskatt4).

Till alla dessa angrepp fanns en gemensam orsak uti
nödvändigheten att så mycket som möjligt skaffa det främmande
krigsfolket underhåll utom rikets gränser. Ju längre kriget
varade, desto större hade naturligtvis nöden i Sverige blifvit.
Ar 1569 skrifver hertig Karl till konungen, att fattigdomen i
hertigdömet »vore fast större, än man kunde säga»5). Från
Småland klagas samma år upprepade gånger öfver bristen, och i
Vestergötland saknade bönderna spannemål att så sin åker med6).
I Strängnäs funnos år 1569 ej öfver 9 borgare, hvilka skulle
draga stadens tunga 7), och följande år berättade en person, som
varit i Kalmar och dess omnejd, att säden stod svart genom regn,
och att icke 4 borgare kunde upptäckas på stadens gator8).
Svårigheten att under sådana omständigheter underhålla
främmande legosoldater ökades i hög grad genom dessas våldsamma

*) Till E. Gustafson d. 26 Febr., det omtalda brefvet d. 21 Mars. D. 25
Maj skrifver Johan till grefvinnan af Ostfriesland och pfalzgrefvinnan, att
svenskarne B gånger fallit in i Norge. Klas Flemings ströftåg omnämnes
särskildt.

2) T. Kr. Torstenson d. 6 Mars. R, R.

3) T. Erik Gustafson d. 20 Febr. R. R.

4) T. ståth. på Kalmar d. 11 Febr. R. R.

5) Karl t. Johan d. 21 Febr. Karls Reg.

«) T. Jak. Turson d. 5 April 1569, t, Erik Gustafson d. 7 April 1569.

R. R.

7) Karl t. Johan d. 9 Mars 1569.

8) Zeitung d. 24 Aug. 1570 fr. en skeppare, som legat vid Öland. Sverig88.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free