- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
105

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

249

DET NORDISKA SJUÅRSKRIGETS filSTORIA.

105

billigtvis blifva i Sveriges protektion Den 18 Nov. yttrade
de medlande komissarierna, att så borde blifva förhållandet.
Polackarne voro väl emot, att man erkände kejsarens
öfverhög-hetsrätt öfver Livland, men förgäfves, såsom fredsslutet utvisar.
Enligt detta skulle kejsaren samt konungarne i Danmark och
Sverige affärda sina fullmäktige till en sammankomst i Rostock
d. 24 Maj 1571. Här skulle konung Johan till kejsaren
afträda sina besittningar i Livland. Sedan detta skett, skulle
de kejserliga ombuden till de danska öfverlemna Osels och
Revals stift med undantag af den befästade domen i Reval —
staden och slottet hörde ej till stiftet — Sonnenburg, Padis
och hvad af Leals kloster, som hörde till ofvannämda stift.
Allt detta kunde Magnus få igen, om han skilde sig från
Ryssland. Sveriges öfriga besittningar i Livland, — Reval,
Wittenstein m. m. — förlänade kejsaren, emedan han för närvarande
icke såg sig i stånd att skydda dem, åt konung Johan. De
skulle förblifva i Sveriges våld, ända till dess billig ersättning
för försvaret blifvit gifven.

Hvad handeln på Narva angick, uttalade sig svenskarne d.
19 Okt. ej bestämdt emot dess ingifvande, men de ansågo dock
för rådligast under Livlands dåvarande tillstånd, att den
inställdes. Med svenskarne voro de polska och kejserliga
sändebuden eniga. Danskarne ville däremot med ali makt få
rörelsen fri, och på deras sida stodo de franska och sachsiska
ombuden 2). Att detta parti var det starkaste, visade sig inom
kort. Ännu d. 22 Nov. stodo svenskarne, uppmuntrade af
polackarne fast vid sin mening, men då danskar och lybeckare
ej ville lyssna till några föreställningar och vägrade att inlåta
sig 3) på andra punkter, såvida seglationen ej blef fri, gåfvo de
vika. I freden beviljades danskar och lybeckare full frihet att
segla på Sverige och Ryssland, mot rätt för svenskarne att
såsom förr segla på Danmark och genom Öresund. På
sven-* skarne skall konung Fredrik hafva inverkat genom att äfven
lofva sin bemedling för Sverige hos tzaren och sin broder
Magnus. Mot denna uppgörelse! inlade de polska sändebuden

Medlarnes l:sta muntliga föredrag d. 15 Nov. och sv:s svar. Skokl.

Bibi.

2) Hist. Bibi. 2, 380.

3) Skokl. Bibi.

Hist. Bibliotek. 1880. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free