Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 SVERIGE OCH PREÜSSEN 1 7 O 1-1 7 Ö 9.
121
Lifland uti Februari 1700 kommit öfver Karl den tolfte. En
sådan kränkning af freden, utan föregående krigsförklaring,
syntes fast otrolig, så mycket mer som konung August samtidigt gaf
de varmaste försäkringar om sin vänskap och. förehade
underhandlingar om ett närmare förbund med Sverige l). Hyckleriet
drefs än längre. Ehuru från svenska sidan ej minsta anledning
till fiendtlighet gifvits, ville general Flemming i ett öppet bref
till Liflands innevånare 2) rättfärdiga företaget såsom en
försvarsåtgärd, hvarjämte han försäkrade dem om polske
konungens skydd; både hos Generalstaterna och Tyska riket sökte
konung August skjuta skulden på svenskarne och ursäkta sin
befälhafvares tilltag. Sanningen var, att hån måste- använda de
sachsiska trupper, som under tusen olika ursäkter kvarhållits
i Polen sedan valstriden år 1697, innan en uppmaning från
republiken skulle tvinga honom att aflägsna dem ur landet3).
Därför hade han brutit lös, förr än hans bundsförvandter voro
färdiga. Karl den tolfte brusade upp öfver en så genomgående
falskhet; han gaf för hela Europa till känna »den grofva och
otillbörliga aggressionen», protesterade mot Augusts framställning
af hvad som skett och begärde understöd af de magter, som
garanterat freden i Oliva4).
I Sverige trodde man väl, att den hämdlystne Patkul, som,
efter det han gjort sig landsflyktig 1694, rest omkring mellan
de nordiska hofven och sökt hetsa dem mot Sverige samt nu
senast visat sig vid den sachsiska hären i Lifland, hade sin
hand med i saken; men i hvad utsträckning kände man ej.
Hela det nät af förrädiska stämplingar han mot fosterlandet
hopspunnit, hade ännu lika litet som de trenne granstaternas
hemliga anfallsförbund kommit i dagen.
Snart brast ovädret lös äfven från en annan kant. Redan
vid tillkännagifvandet af infallet i Lifland yttrades misstankar,
att det vore »en produktion af Danmarks uppsåt och
anstift-ning»; dessa farhågor stärktes, då Fredrik den fjärde, som
mot holsteinske hertigen, Karl den tolftes svåger, börjat gå
våldsamt till väga, nu öfvergick till öppen fiendtlighet. Danske
1) Jfr konung Augusts förklaring till Vellingk Nordberg I, 72.
2) Den 20 Februari 1700. Lambertys memoirer I, 64.
3) C. v. Noorden, Europäische Geschichte im achtzehnten Jahrhundert
II, 25.
4) Den 14 Mars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
