- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjunde delen /
162

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

ERNST CARLSON.

10

stodo efter konfederationerna i Warschau och Sandomir uti
väpnade läger emot hvarandra, och den afsatte konungen
gjorde alt för att hindra ett nytt val. Han lät i sådan afsigt
förrädiskt fängsla bröderna Sobiesky, af hvilka han ej utan
skäl ansåg den ene bestämd till sin efterträdare. Karl den
tolfte led dock ingen brist på tronkandidater x), och Augusts
ställning blef för hvar dag svårare. Med förtviflade
ansökningar om hjälp vände han sig än till sin bundsförvandt tsaren,
än till konungarne af Danmark och Preussen.

I hemliga uppdrag infann sig Patkul våren 1704 upprepade
gånger i Berlin, där han satte sig i nära förbindelse med
hofvet. Hans mål var att mot Sverige å stad komma ett stort
anfallsförbund mellan Ryssland, Preussen, Danmark och
Sachsen-Polen, Dessa magter skulle för nästa sommar förena sig om
en gemensam fälttågsplan för att till intet göra den svenska
hären i Polen. Genom stora anbud skulle konungen af
Preussen vinnas härför, genom mutor hans ministrar2). I samma
rigtning arbetade också vid hofvet i Berlin general Flemming,
som i liknande uppdrag nyss varit i Köpenhamn, äfven som
den danske ministern ;J).

Konung Fredrik hörde ej ogärna dessa förslag, medan han
altjämt väntade, att Karl skulle yttra sig öfver hans
framställningar. Men ehuru Patkul kunde inberätta till sin herre, att
Preussen nu var så långt aflägsnadt från Sverige, att från dess
sida intet vidare vore att befara4), så vågade man likväl ej i
Berlin under då varande förhållanden, att djupare inlåta sig
på så farliga planer. På den afsatta konungen i Polen kunde
man ej lita; Danmark var för tillfället hindradt att uppträda
verksamt; tsaren hade, i stället för att gå till Polen, med sin
hufvudstyrka vändt sig åt Ingermanland; Preussens bästa
trupper voro bundna af kriget mot Frankrike; man måste
åtminstone vänta, till dess ett uppror i det inre af landet skulle kalla
den svenska hären bort från preussiska gränsen.

1) Utom prinsen af Conti och furst Ragotzsky, som ej hade några större
utsigter, voro denna tid prins Alexander Sobiesky och flere polska ädlingar:
Lubomirski, Radziwil och Leczinski på förslag. Hermelin till Palmqvist den
16 April och den 22 Maj 1704.

2) Patkul till Goliowin den 8 Mars n. st., och till tsaren den 2 April.

3) Leijonstedt den 4 Juni 1704.

4) Patkul till tsaren den 9 Juli n. st.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:06:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/7/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free